En affärsresa med början i rymden
Forskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala har utvecklat en helt ny typ av detektor som kan användas för att upptäcka extremt små mängder av olika gaser i luften. Att spåra giftgaser, upptäcka sprängämnen inom säkerhetsbranschen, analysera utandningsluft och mäta växthusgaser är exempel på vad detektorn kan användas till.
Det finns många användningsområden, men det var rymden forskarna hade i åtanke när de fick idén till den nya detektorn.
– Att ta reda på om det finns liv på andra planeter lockar verkligen, men det är vi ju inte ensamma om att vilja undersöka. Ett sätt att göra det är att försöka spåra isotoper och eventuella isotopförskjutningar som ett tecken på liv, berättar Anders Persson, forskare vid Uppsala universitet och Ångström rymdtekniskt centrum, som tillsammans med forskarkollegorna Greger Thornell och Martin Berglund ligger bakom den nya detektorn.
– På planeten Mars finns idag en strövare försedd med en liknande detektor, berättar Anders Persson, men den är betydligt större och ömtåligare. Med den nya mikroteknik vi utvecklat skulle den kunna göras betydligt mindre.
Robust teknik som väger lite
Tekniken är robustare och väger bara en bråkdel så mycket utan att tumma på mätningarnas kvalitet. Att kunna analysera betydligt mindre testmängder än vad som är möjligt idag är en annan viktig konkurrensfördel. För Anders Persson och hans kollegor handlar det nu om att testa systemets unika egenskaper, det som skiljer detektorn från befintliga instrument, och visa marknaden på fördelarna.
– Applikationerna är väldigt många och allt är egentligen intressant att testa, men vi måste börja någonstans och nu har vi valt några tillämpningar som vi börjar med, berättar Anders Persson.
En av tillämpningarna är inom miljövetenskap där det finns ett stort behov av att kunna analysera mycket små mängder växthusgaser. Den nya tekniken gör det möjligt att göra fler och noggrannare mätningar för att bättre förstå växthusgasernas kretslopp i naturen, och på så sätt förutspå konsekvenserna av klimatförändringarna.
Ställer liknande krav
Många miljöforskare har dessutom likande krav på sin utrustning som rymdforskare, exempelvis att den ska kunna användas i krävande miljöer i månader i sträck utan någon tillsyn och ändå leverera tillförlitliga resultat. Här kan en detektor utvecklad för rymden ha en konkurrensfördel, menar Anders Persson.
– Som forskare är man van att beskriva problem och begränsningar och gräva ned sig i det. Men för att kommersialisera forskning krävs ett helt annat synsätt, då måste man tänka tvärtom: Vad är det som är så bra och hur tar vi det vidare? Utan stöd från UU Innovation hade vi aldrig kommit dit vi är idag, säger Anders Persson.
Susanna Eriksson