Forsskålsymposiet 2016 firade Tryckfrihetsförordningen

I år fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. Det var det första dokumentet i sitt slag i världen, och tillsammans med Yttrandefrihetsgrundlagen utgör den fortfarande fundamentet för vårt öppna demokratiska samhälle. Tryckfrihetsförordningen förnyades 1949 och värnar det fria ordet, rätten att ge ut tidningar, tidskrifter och böcker, och spridningen av information utan förhandsgranskning eller censur. Globalisering och internet har möjliggjort nya vägar för informations- och kunskapsspridning. Dessa nya vägar har också lett till nya utmaningar för det fria ordet i stora delar av världen.

Hans-Gunnar Axbergers föreläsning, med titeln "1766 års tryckfrihetsförordning - bara en antikvitet eller ett levande arv?", hade sin utgångspunkt i frihetstiden och beskrev vidare rättsutvecklingen och hur den står sig i dagens föränderliga medielandskap.

Föreläsningen följdes av ett panelsamtal under ledning av Ulrika Knutson, journalist och före detta ordförande i Publicistklubben. Paneldeltagande var Lisa Irenius, kulturchef, Svenska dagbladet, Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor i rättshistoria vid Uppsala universitets Juridiska fakultet, Anette Novak, journalist och utredare i den statliga utredningen "En mediepolitik för framtiden" samt Marcin de Kaminski, policyspecialist, yttrande- och nätfrihetsfrågor, Sida.

Symposiet avslutades med en utdelning av Humtankpriset 2016.

► Se hela symposiet

Peter Forsskål (1732-1763) var filosof, nationalekonom, orientalist och botanist. Han räknas som en av Linnés lärjungar och avled år 1763 under en vetenskaplig expedition till det som idag är Jemen.

Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa, Uppsala universitet och Juridiska institutionen uppmärksammar genom det årligt återkommande Forsskålsymposiet Peter Forsskåls gärning och idéer.

Humtank är en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora.