Sociala medier i skolan skapar nya dilemman
Att högstadielärare använder sociala medier i kontakt med sina elever blir allt vanligare. En ny studie visar att utvecklingen sker på lärarnas initiativ och att kvinnliga lärare är mer benägna att använda sociala medier vid elevkontakter än sina manliga kollegor.
I oktober 2016 släpptes en ny nationell kartläggning av svenska högstadielärares användning av sociala medier. Marcus Persson, forskare i sociologi vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien som visar att högstadielärare använder sociala medier i allt högre utsträckning för att hålla kontakt med eleverna.
– Teknikutvecklingen har gått snabbt. I dag har i princip alla tillgång till datorer och andra digitala kommunikationsverktyg i skolan. Vi som sociologer vill ju gärna problematisera skeenden och vi har intresserat oss för vilka nya situationer och dilemman som uppstår när lärare och elever kommunicerar via sociala medier, berättar han.
Elevkontakter på Facebook
Hur lärare integrerar sociala medier i sin yrkesvardag, vilka frågor och problem de upplever och vad de använder för strategier för att hantera olika situationer är några av frågeställningarna. Resultaten visar att de flesta lärare använder sociala medier, antingen privat eller i undervisningen. Var tredje lärare uppger att de använder sociala medier, framför allt Facebook, för elevkontakter.
– Lärarna söker sig till de arenor där eleverna finns och deras användande av sociala medier kan beskrivas som ett gräsrotsinitiativ som har utvecklats av lärarna själva. Det är alltså inte skolledningarna som drivit fram det här och det finns väldigt få direktiv uppifrån, säger Marcus Persson.
Skillnader mellan könen
Resultaten visar också på tydliga skillnader mellan hur kvinnliga och manliga lärare använder sociala medier.
– Ofta brukar vi förknippa män med teknikanvändning men faktum är att kvinnorna är mer benägna att använda sociala medier för elevkontakter och lägger mer tid för detta utanför den ordinarie skoltiden, säger Marcus Persson.
Det är också fler kvinnor än män som säger sig ta ansvar för vad eleverna gör på sociala medier och de använder oftare till exempel sin privata mobiltelefon för att kommunicera.
– Den här skillnaden mellan män och kvinnor kan ses som ett uttryck för att kvinnor oftare tenderar att ta en mer omvårdande roll, vilket påvisats av tidigare forskning, säger Marcus Persson.
Ökat stöd till lärare
Nu hoppas rapportförfattarna att studien ska nå ut till skolor och skolledare. De önskar också att lärare får ett ökat stöd för att hantera de dilemman som kan uppstå i det nya medielandskapet. Lärares användning av sociala medier ger till exempel mer insyn i elevernas privatliv än tidigare, vilket skapar nya frågor om var gränsen ska dras för lärarnas yrkesroll.
---
Fakta
- Kartläggningen är gjort inom ramen för forskningsprojektet ”Lärare utan gränser – yrkesetiska utmaningar när lärare använder sociala medier för elevkontakter”. Projektledare är Elin Thunman vid sociologiska institutionen.
- I den första delstudien intervjuades 30 lärare för att identifiera gränsdragningsdilemman och strategier. I den andra delstudien observerades två läraradministrerade Facebookgrupper. Den tredje och avslutande delstudien var den nationella enkätstudien som genomfördes i samarbete med Statistiska centralbyrån. Enkäten skickades ut under hösten 2015 och av 4 000 lärare besvarade drygt 2 000 enkäten.
- Projektet har bedrivits vid Uppsala universitet i samarbete med Örebro universitet och Mälardalens högskola.
Läs mer
Rapport: Nationell kartläggning av svenska lärares (åk 7-9) användning av sociala medier
Forskningsprojektet Lärare utan gränser
Josefin Svensson