Nationella prov lyfte fram didaktiken
De nationella prov som infördes i naturorienterande ämnen i årskurs sex fick effekten att lärarna fick mer möjlighet att diskutera undervisningen och började arbeta mer systematiskt med kursplanerna i biologi, fysik och kemi och fick mer möjlighet att diskutera undervisningen.
2011 infördes en ny läroplan med nya kursplaner och i samband med det infördes nationella prov i årskurs sex i naturorienterande ämnen (NO-ämnen). Samtidigt infördes betyg från årskurs sex. De nationella proven i biologi, fysik och kemi togs dock bort efter ett par år. Malena Lidar, biträdande lektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, ingår i en forskargrupp som studerar hur de här reformerna inom NO-ämnena har tagits emot och påverkat arbetet i skolan.
– Alla lärare arbetar med reformerna på olika sätt för att hitta funktionella sätt att hantera förändringarna. Men i stort tycker vi att man kan se, lite förenklat, att det finns tre typer av reaktioner från lärarna.
Bidrar till professionalisering
En grupp lärare tycker att reformerna är jättebra, det förstärker dem i deras arbete och hur de gör betygssättningen, de tycker det bidrar till en professionalisering av läraryrket. De lärarna tycker att det sporrar eleverna att få betyg och de kan hänvisa eleverna till ett tydligt resultat. Samtidigt kan de se att reformerna ger en utslagningseffekt för vissa elever men tycker ändå att det i huvudsak är bra reformer.
Nästa grupp av lärare känner att de i och med de här reformerna behöver arbeta med att förändra innehållet i undervisningen så att det ligger mer i linje med vad läraren uppfattar som det centrala innehållet i reformerna.
Den sista gruppen tycker att det inte behövs några nationella prov för läraren vet vad eleverna kan och eleverna mår dåligt av att bedömas och betygssättas. De lärarna anser att lärande sker bäst när man lär sig för sin egen skull.
– De här tre grupperna kan kopplas till att lärarna har olika utbildningsfilosofier, de har olika idéer om vad utbildningen ska gå ut på och visar också sin omsorg om elevernas bästa på olika sätt. Första gruppen vill lära eleverna så mycket naturvetenskaplig kunskap som möjligt för då kommer eleverna att klara sig bra i livet. Den andra gruppen ser det mer som att eleverna ska klara sig bra på provet då går det bra i livet. Och den tredje gruppen vill lärarna att eleverna ska utvecklas som individer för att klara sig bra i livet, säger Malena Lidar.
Går det att säga om de nationella proven i naturorienterande ämnen var bra för elever eller samhället?
– Det är inte så enkelt att koppla reformerna till vad som är bra för eleverna eller samhället, det blir lätt ett ideologiskt svar. Men om vi tittar på de enkätsvar vi har från de lärare tycker de flesta att de nationella proven tydliggjort kursplanerna. Proven har varit en hjälp att tolka kursplanerna men det har varit jättetidskrävande för lärarna.
Uppnådde de nationella proven sina syften?
– Både ja och nej, i och med att det fanns flera olika syften med proven. Syftet att jämföra resultat elever och skolor emellan blev kanske inte helt uppfyllt i och med att lärare skulle rätta och bedöma sina egna elevers prov. Å andra sidan, om vi ser till syftet att lärarna skulle lära sig någonting av proven och få nya idéer fick reformen genomslagskraft. Många lärare tycker att man haft bra didaktiska diskussioner på bland annat rättningskonferenser och det har lett till att man diskuterat lärande och undervisning på ett sätt som man inte har gjort tidigare och det var en god sida av proven.
---
Fakta
Forskningsprojektet "Betyg och nationella prov i skolår 6: Hur påverkas undervisningen i NO?" finansieras av Vetenskapsrådet 2013-2017.
Läs mer
Anders Berndt