"Cannabis är inte ett läkemedel"

Fred Nyberg, Uppsala universitet

Frågan om den medicinska användbarheten av cannabis har åter kommit i fokus. Nu handlar det om att Läkemedelsverket på läkares inrådan gett dispens för personer som lider av nervsmärtor att under tre månader behandlas med en medicinskt aktiv blandning som utvunnits ur naturlig cannabis.

Helt klart måste man inse att när, som det uppges, inget annat hjälper så motiverar det Läkemedelsverkets beslut som också innebär att noga följa och kontrollera behandlingsproceduren.

Det finns många som drabbats av olika sjukdomstillstånd där man noterat att medicinsk cannabis kan lindra symtomen. Det handlar framförallt om neuropatisk smärta, migrän, muskelspasm och multipel scleros (MS) men också illamående och aptitlöshet. Då är det den aktiva substansen THC (delta-9-tetra-hydrocannabinol) som är verksam.

THC påverkar signalvägar i hjärnan som kontrollerar kognition, motorik och smärta men även psykologiska upplevelser av både välbehag och obehag. Detta leder till att cannabis kan ge upphov till både önskade och oönskade effekter. 

Bland de önskade effekterna finns stillande av kronisk smärta men också eufori och rogivande, som också bidrar till ett dämpande av symtomen. Bland oönskade effekter märks försämrad koordination och motorik, försämrad kognition, psykos-risk och depression samt risk för beroende. Dessa sidoeffekter är väl bekräftade i den vetenskapliga litteraturen och nu även med modern hjärnavbildningsanalys.

Cannabis är inte ett läkemedel. Medicinsk cannabis har aldrig nått upp till de krav som Läkemedelsverket i Sverige och dess motsvarighet i USA (FDA) ställer på ett läkemedel. De medicinska fördelarna hos cannabis har i generellt hänseende hittills inte kunnat överträffa bieffekterna.

När man berör negativa effekter av cannabis så handlar det framförallt om de som börjar röka frekvent i de yngre tonåren, då viktiga delar av hjärnan (associerade med omdöme, risktagande och psykosocial mognad i övrigt) inte är färdigutvecklade. Man löper större risk att hämma utvecklingen av sin kognitiva kapacitet och framförallt att hamna i ett beroende. Därför är det viktigt att användning av cannabisprodukter i medicinskt syfte inte får bli en signal till unga att cannabisrökning fördenskull är ofarlig.

Många av de som förespråkar legalisering av narkotika använder detta som argument och självklart finns risken att Läkemedelsverkets beslut kan användas av cannabis-lobbyn. Vi har tillräckligt många narkotikaklassade eller icke narkotikaklassade läkemedel som på sikt visat sig vara förödande för användarna. Många läkemedel har därför också dragits in och här finns också en förklaring till att man har rigorösa restriktioner.

Den medicinska cannabisen har ännu inte kvalificerat sig som fullvärdigt läkemedel och även om vi ser positivt på att Läkemedelverkets beslut kunnat bemöta behövande så är det troligen en lång väg kvar innan effektiva cannabis-baserade läkemedel bedöms vara ett generellt behandlingsalternativ i Sverige. 

Fred Nyberg
seniorprofessor i biologisk beroendeforskning
institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Uppsala universitet