Nyhetsgranskning i sociala medier kräver nya metoder
Ny forskning har tagit fram källkritiska metoder för nyheter i sociala medier. Andra källkritiska metoder som används inom till exempel historia fungerar inte särskilt bra i sociala medier.
Thomas Nygren är lektor i didaktik och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Han forskar bland annat om källkritik och kritiskt tänkande och är också med i Stanford History Education Group.
Forskarna har använt bland annat mätning av ögonrörelser för att studera hur olika människor källkritiskt granskar olika texter. Historiker arbetar mycket med källkritiska metoder och är experter på att källkritiskt granska och läsa en text och det är metoder som lärs ut i skolan för att källkritiskt granska texter. Men forskning visar att historiker inte är experter på att källkritiskt bedöma nyheter i den nya digitala verkligheten.
– Utgångspunkten i studien var att historiker borde vara experter även på källkritisk granskning av digitala nyheter men historikerna fastnade på första nyhetswebbsidan och började inte söka på andra webbsidor och då ställdes frågan vem som är expert på att bedöma digitala nyheter?
Nyhetsgranskare bäst på digital källkritik
De erfarna historikerna var inte särskilt mycket bättre än andra grupper som till exempel ungdomar på att källkritiskt granska nyheter i sociala medier. Det visade sig att experter på att bedöma nyheter i sociala medier istället är nyhetsgranskare på journalistiska medier.
– Metoderna för att kritiskt granska en text skiljer sig åt beroende på ämne, format, medium eller hur det är publicerat. På nätet måste man läsa lateralt, det vill säga du måste lämna sidan du är på och söka på andra sidor för att källkritiskt bedöma informationen.
Utifrån nyhetsgranskarnas arbetssätt har forskarna tagit fram en enkel källkritisk modell för nyheter i sociala medier. Modellen ligger till grund för massexperimentet Nyhetsvärderaren 2017 som forskarna ska genomföra september 2017. Ungdomar från hela Sverige bjuds in att källkritiskt granska sina egna nyhetsflöden i sociala medier och redovisa resultaten till forskarna.
– Vi vill granska hur trovärdiga ungdomars digitala nyhetsflöden är och bjuder därför in dem att fungera som forskningsassistenter. De kommer att få granska sina nyhetsflöden utifrån tre frågor: avsändare, inre logik och jämförande bevis.
Mycket kvar att undersöka
Kritiskt tänkande kan skilja sig åt mellan olika ämnen och det finns teoretiskt ett logiskt samband mellan kritiskt tänkande inom olika ämnen som till exempel mellan historia respektive svenska.
– Men vid empiriska tester på elevers svar på nationella proven finns inte längre de här korrelationerna.
Forskarna har i nationella prov i olika ämnen plockat ut samma elevs svar på de källkritiska frågorna som finns i proven för att jämföra svaren.
– Skillnaden i kritiskt tänkande mellan ämnen syns i kursplan och läroplan, och det finns en linje mellan kursplanerna och de nationella proven. Men vi kan inte se det mönstret i elevernas svar. Den här avvikelsen är något vi behöver forska mer om.
Styrdokumenten i skolan definierar alltså skillnaderna i kritiskt tänkande mellan olika ämnen men det når inte fram i elevernas svar på nationella prov. Till exempel är granska och värdera i svenska och historia nära besläktat i styrdokument och provfrågor men verkar inte samvariera i elevsvaren och kritiskt tänkande i matematik och fysik kan verka nära besläktat i formuleringarna men inte i provresultaten.
– När man då säger åt elever i skolan att vara kritiska - vad innebär det? frågar Thomas Nygren retoriskt.
Thomas Nygren och forskargruppen i komparativ didaktik i Uppsala har därför börjat ett nytt forskningsprojekt för att undersöka skillnaderna i undervisning och kritiskt tänkande i svenska, matematik, historia och fysik.
Kombinera kritiskt tänkande och värderingar
Thomas Nygren har också forskat på hur ungdomar klarar att hantera både kritiskt tänkande och värdeomdömen inom samma ämne vid uppsatsskrivande. Det finns en pågående vetenskaplig diskussion som pågått länge huruvida det går att kombinera undervisning i kritiskt tänkande i historia samtidigt som skolan har ett uppdrag att uppfostra goda samhällsmedborgare. Det är i viss mån två saker som står i opposition mot varandra.
– Ta exemplet med mänskliga rättigheter. De skrevs 1948 och kan givetvis granskas kritiskt, de är på många sätt prov på sin samtid och de som var med och skrev dem.
Men samtidigt vill samhället fostra goda samhällsmedborgare med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna.
– Man skulle kunna anta att det finns en motsättning när svenska elever möter de här två delarna i klassrummet. Men min forskning visar att eleverna klarar att kombinera kritiskt tänkande med värdeomdömen.
---
Läs mer
Anders Berndt