Dags för Drömmen om det exakta

Björn Lund vid seismografen i Observatorieparken.

1800-talets industriella revolution och utveckling av alltmer avancerade tekniska instrument ledde till ett ökat vetenskapligt fokus på precisa mätningar. Utställningen Drömmen om det exakta lyfter fram den historiska bakgrunden till de mätmetoder som revolutionerat naturvetenskaperna och deras betydelse för dagens forskning.

En av forskarna som medverkar på premiärdagen är Björn Lund, seismolog vid institutionen för geovetenskaper. Den 22 april kommer han att guida besökare till Uppsalaseismografen i Observatorieparken. Det tysktillverkade mätinstrumentet kom till Uppsala 1904 och var den första seismografen i Norden.

– Det är ett stort och vackert instrument som hade stor betydelse för seismologins tidiga utveckling så jag tyckte det kunde vara kul om vi fick med det i utställningen, säger Björn Lund. Instrumentet är rent mekaniskt med en pendel på 1200 kilo.

Ett annat imponerande faktum är att seismografen var i kontinuerlig drift mellan 1904 och 1998.

– Vi har 94 år av mätningar av jordbävningar från samma instrument och det är rätt ovanligt. Vi får fortfarande förfrågningar om data från seismografen.  Förra året var det en stor jordbävning i Ecuador i närheten av den plats där det inträffade en stor jordbävning 1906. De seismogram som Uppsalaseismografen fångade upp av jordbävningen för över 100 år sedan, kunde användas för analys och jämförelse med de mätningar vi gör i Uppsala idag. På så sätt går det att dra slutsatser om risken för att jordbävningar ska återkomma på bland annat den sydamerikanska plattan.

Med guideturerna vill Björn Lund ge besökarna en förståelse för vikten av långa och obrutna dataserier, och att responsen dessutom kommit från ett och samma instrument hela tiden.

Skolprogram med praktiska inslag

I början på mars hölls SciFest på Fyrishov och redan där kunde skolklasser ta del av utställningen. I montern Drömmen om den exakta vetenskapliga mätningen av vikt, tid och rum stod Leif Hallsén, museipedagog på Gustavianum.

– Vi är med på SciFest för att inspirera och ge eleverna förståelse för grunderna i mätning med hjälp av praktiska övningar. Här har eleverna fått jobba i grupper med att försöka uppskatta tid och gissa vikt och längd hos olika föremål. De har inte fått använda några hjälpmedel, bara deras samarbetsförmåga. Sen har vi plockat fram mätinstrument och jämfört med de uppskattningar de kommit fram till.

När utställningen drar igång på Gustavianum finns studentguider från teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på plats för att bistå förbokade högstadie- och gymnasieklasser. På skolprogrammet står såväl visningar som praktiska övningar för förskoleklasser ända upp till gymnasiet.

– 1800-talet är ju tiden när studenterna faktiskt släpps in i labbmiljöer. Istället för att bara lyssna på en professor som föreläser ville man att de själva skulle ta prover och experimentera sig fram vilket också är en pedagogik vi till viss del kommer använda oss av med skolklasserna som besöker oss, säger Leif Hallsén.

Han påpekar att de fått ovärderlig hjälp med utställningen från Uppsala universitets forskare, speciellt i form av expertkunskaper om dåtidens instrument och personerna bakom dem.

– Det hände många spännande och viktiga saker vid Uppsala universitet vid den här tiden, och det vill vi lyfta fram. Både för att ge ett omvärldsperspektiv, men också visa hur viktig forskningen vid universitetet faktiskt var.

Utställningen Drömmen om det exakta öppnar den 22 april, 2017 och pågår drygt ett år.

Fri entré för anställda och studenter vid Uppsala universitet

Programmet för temadagen 22 april

Mer information om utställningen