Matte för de minsta

21-9

Bildtext

Det finns mycket forskning om matematikinlärning och hur man bäst lär ut matematik, men det finns nästan ingen forskning hur barnets utveckling de första åren kan stödjas för att minska problemen med matematikinlärningen senare i livet.


Marcus Lindskog, forskare i psykologi. 
FOTO: DAVID NAYLOR

– Det är väldigt viktigt både för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att hitta rätt sätt att stimulera barnens matematiska förmåga redan innan första klass, säger Marcus Lindskog, forskare i psykologi.

Vi vet att nyfödda barn kan uppfatta antal. För att förstå antal och jämföra antal använder spädbarn och små barn en medfödd förmåga som forskarna kallar det approximativa nummersystemet, ANS.

 – ANS fungerar som ett eget kognitivt system för att hantera antal. När barnen senare lär sig siffror så görs en mappning mellan sifferspråket och ANS, säger Marcus Lindskog.

Risk för dyskalkyli

Forskningen visaratt barn som har ett dåligt utvecklat ANS ligger i riskzonen för dyskalkyli som är en form av funktionsnedsättning i den matematiska förmågan. På Uppsala Barn- och babylab finns ett forskningsprogram med syfte att identifiera de barn som senare i livet kommer att få svårt för matematik och utforma träningsprogram för de barnen.

 – Vi forskar på om vi kan förbättra barnens approximativa nummersystem innan de har lärt sig sifferspråket och hur en sådan förbättring i så fall påverkar barnens inlärning av matematik senare i livet.

 

Anders Berndt

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin