Nyupptäckt ”kusin” ändrar bilden av dinosauriernas släktträd

Rekonstruktion av den nyupptäckta härksarödlan Teleocrater rhadinus.

Rekonstruktion av den nyupptäckta härksarödlan Teleocrater rhadinus.

En ny sorts härskarödla, som nu beskrivs vetenskapligt för första gången, visar att vissa egenskaper man tidigare trott var typiska för dinosaurier egentligen utvecklades mycket tidigare. Möt Teleocrater rhadinus – den äldsta arten på den gren av härskarödlor som utvecklades till bland annat fåglar och dinosaurier.


Dinosaurier och fåglar hör till en större grupp av fossila reptiler som kallas härskarödlor eller arkosaurier. Dinosaurier, fåglar och flygödlor utvecklades sedan från undergruppen Avemetatarsalia. Väldigt lite har varit känt om evolutionen hos de tidiga arterna på den grenen och det har varit svårt att visa hur dinosaurierna fick sina särskiljande egenskaper.

Viktig evolutionär länk

Teleocrater fyller en kritisk lucka i den fossila kartläggningen av grenen Avemetatarsalia och med hjälp av denna nya art har forskarna identifierat en helt ny grupp av reptiler som de kallar Aphanosauria. Dessa har påträffats i Ryssland, Indien, Tanzania och Brasilien.

På släktträdet hör dessa hemma tidigt på dinosauriegrenen, innan denna delade upp sig i dinosaurier och flygödlor. Medlemmarna i gruppen har karaktärsdrag som både hämtas från fåglarnas och krokodilernas sista gemensamma förfäder (exempelvis krokodilliknande fotleder) men också typiska dinosauriedrag, som förstorad dinosaurielik käkmuskulatur.

Fynd i Tanzania

De första fossilen av Teleocrater hittades redan 1933 av den brittiske paleontologen F. Rex Parrington i området Manda Beds i södra Tanzania. Alan J. Charig, tidigare intendent vid Natural History Museum i London, fortsatte att arbeta med Parringtons fossil men resultaten publicerades aldrig. 1963 åkta han tillbaka till Tanzania för att leta mer fossil. Ännu fler fossil samlades in av en internationell forskargrupp 2015 och flera av dessa är medförfattare till artikeln som nu publiceras i Nature och som formellt sätter Teleocrater på plats i släktträdet.

– Tanzania är den nya frontlinjen för förståelsen av dinosauriernas tidigaste släktingars evolution. Tidigare har de flesta viktiga fossil från perioden trias hittats i Argentina men nu har flera fynd gjorts i Tanzania som visar ben från de allra äldsta dinosaurierna och deras närmsta kusiner, berättar Grzegorz Niedzwiedzki, forskare i evolution och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet och medförfattare till den nya studien.

Rekonstruktion av Teleocrater rhadinus. Bild av Gabriel Lio, Museo Argentino de Ciencias Naturales ”Bernardino Rivadavia” (Buenos Aires, Argentina).

245 miljoner år gammal köttätare

Det är ungefär 245 miljoner år sedan Teleocrater knallade runt på jorden (de tidigaste dinosaurierna började utvecklats för cirka 230 miljoner år sedan). Hon var uppskattningsvis två till tre meter lång, hade en mankhöjd på mellan 0,5 och 0,75 m och vägde någonstans mellan 10 och 30 kilo. Forskarna tror att hon hade lång hals och vassa krökta och sågtandade tänder, vilka placerar henne bland köttätarna.

Tidsperioden trias har länge varit känd för att vara ”krokodilsläktingarnas tidsålder” men det står nu klart att det vid denna tid också fanns många olika arter av dinosauriernas tidiga släktingar och att dessa var spridda över stora delar av jorden i stora antal.

Historiska samlingar värdefulla för nutida forskning

Den nya studien visar också att arter som tidigare använts som modeller och typexempel för förståelsen av dinosauriernas uppkomst i själva verket varit mycket specialiserade och fungerar dåligt för att beskriva den generella utvecklingen.

– Vår upptäckt visar värdet av att vårda och omvärdera historiska samlingar. Många nya upptäckter, som denna, kan göras genom att se över museisamlingar med nya ögon, säger Paul M Barrett, professor vid Natural History Museum i London.

Publikation: The earliest bird-line archosaurs and the assembly of the dinosaur body plan, Nature, DOI: 10.1038/nature22037

 

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin