Psykiatrin inför fortsatt stora utmaningar
Psykiatrin har generellt fått bättre förutsättningar, men det stora antalet vårdsökande ställer oss alltjämt inför omfattande utmaningar, anser Mia Ramklint, docent i psykiatri vid Uppsala universitet.
lösningar", säger Mia Ramklint.
– Söktrycket till psykiatrin har ökat stadigt i snart tre decennier. Det började inom barn- och ungdomspsykiatrin för att därefter sprida sig över åldersgrupperna. Nu planar kurvan visserligen ut, men sannolikt beroende på att primärvården övertagit ansvaret för lindriga tillstånd. Det innebär å andra sidan att cirka trettio procent av deras patientbesök rör psykisk ohälsa, samtidigt som psykiatrins vårdtagare har svårare problem och generellt behöver mer djupgående insatser, berättar Mia Ramklint, psykiatriker och docent i psykiatri vid Uppsala universitet.
Enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor som genomförs bland ungdomar sedan 1985, bekräftar att psykiska och somatiska besvär bland Sveriges 13- och 15-åringar blir allt vanligare. Barnrättsorganisationen BRIS konstaterar motsvarande utveckling och 2016 gällde 39 procent av samtalen från barn och unga olika former av psykisk ohälsa – i åldersgruppen 16-18 år var andelen 50 procent, "en alarmklocka" enligt generalsekreterare Magnus Jägerskog.
– Tyvärr finns varken enkla förklaringar eller enkla lösningar till utvecklingen, säger Mia Ramklint. Vi vet att det existerar en genetisk sårbarhet, men eftersom våra gener inte förändrats påtagligt så får vi förutsätta att miljöfaktorer spelar in och samverkar med våra arvsanlag.
Ökad samverkan kring förebyggande insatser
En aktuell granskning av barn- och ungdomspsykiatrin i Uppsala län – där öppenvårdmottagningar på tre mindre orter nyligen stängdes – påvisar att en genomtänkt kompensation av den minskade vårdverksamheten i de berörda kommunerna måste tillsättas, och regionråd Vivianne Macdisi förordar nu ökad samverkan kring förebyggande insatser i syfte att färre barn överhuvudtaget ska behöva söka sig till psykiatrin.
– Upp till 90 procent av alla psykiska sjukdomar uppstår före 25 års ålder. Många insjuknar redan under gymnasieåren, men det finns preventiva faktorer, konstaterar Mia Ramklint. Att lyckas socialt och studiemässigt i förskola och skola är skyddande, känslomässigt stöd inom familj och nära relationer betyder också mycket. Riktade insatser såsom föräldrautbildningar har visat sig minska barn och ungas utåtagerande beteenden.
Skollagen fastslår sedan 2011 att alla elever ska ha tillgång till kurator, skolläkare, skolsköterska och psykolog, men från flera håll hävdas nu att skärpningen blivit resultatlös då många skolor valt att dela på en kuratortjänst, vilket snarare skapat orimliga arbetsförhållanden för de få kuratorer som trots allt är på plats.
– Utan rätt insatser kan psykisk ohälsa leda till sjukdom, socialt utanförskap och i värsta fall självmord. I Uppsala län klarar vi vårdgarantins krav på snabb initial bedömning, men de lite mindre akut sjuka kan dessvärre få vänta på själva behandlingen, säger Mia Ramklint.
Diskussion om prioriteringar
En återkommande diskussion inom psykiatrin rör just prioriteringar. För närvarade söker sig exempelvis många vuxna till vården för att få veta om de lider av bokstavsdiagnoser, en oerhört viktig insikt för den enskilde att få klarhet i, men ska dessa utredningar sättas framför akuta eller mer komplexa behandlingar?
– Att fördela våra resurser är absolut ingen lätt avvägning. Generellt upplever jag dock att psykiatrin både fått och skapat bättre förutsättningar, här i Uppsala inte minst i form av Psykiatrins Hus, men utan tvekan står vi alltjämt inför stora utmaningar!
---
Läs mer:
Ungas psykiska hälsa under luppen
Magnus Alsne