Johannes Heuman: ”Min forskning ligger nära aktuella händelser”

– Jag trivs väldigt bra i Paris. Det är en härlig stad och det är mycket som händer där inom mitt forskningsområde. Det hålls många seminarier och så finns arkiven jag använder där, säger Johannes Heuman.

Intresset för fransk historia växte fram under studietiden i Lund där han pluggade franska, litteraturvetenskap och historia. Senare började han doktorera vid Stockholms universitet med ett avhandlingsarbete som handlade om förintelsens roll i den franska historiekulturen.

Kanske tycker du att namnet Johannes Heuman är bekant? Det kan vara så att du läst en av hans många ”understreckare” i Svenska Dagbladet. Där har han bland annat resonerat kring demokrati och polarisering och satt dagens högerpopulism i Frankrike i ett historiskt perspektiv. I Expressen har han kommenterat terrordåden i Paris under 2015 och 2016. Dessutom har han många gånger medverkat som expert inom sitt område för olika nyhetsmedier.

– Min forskning ligger nära aktuella händelser, konstaterar Johannes Heuman och menar att det är väldigt viktigt för forskare att sprida kunskap även utanför akademin.

– Vi är ju finansierade av skattebetalare. Man kan göra detta på olika sätt – men det enda sättet kan inte vara att publicera sig på engelska i smala tidskrifter.

Nyhetsmedier är bekant mark för Johannes Heuman, som innan forskarkarriären arbetade som journalist. Han hann med både radio- och tv-nyheter samt Aftonbladets samhällsredaktion.

Det bekymrar honom att många forskare i dag verkar uppleva att det inte finns tid att intressera sig för ett bredare perspektiv, kanske inte ens för de närmaste kollegornas arbete. Att forskare får ett så smalt perspektiv och kunskapsområde försvårar för den tredje uppgiften, menar han. Pressen att publicera sig akademiskt för att komma vidare i karriären bidrar till ett slags tunnelseende.

Ett annat område som också engagerar Johannes Heuman är den förutsättningslösa forskningen, där politik eller eget socialt engagemang inte påverkar eller styr resultaten. Det finns en tendens att politisera forskning i dag, menar han. I sitt eget arbete studerar han till exempel tre olika antirasistiska organisationer. Skulle han själv vara aktiv inom någon av grupperna skulle det skada forskningen och trovärdigheten. Samma sak om han friserade historien genom att till exempel framför allt välja ut positiva berättelser ur materialet.

– Det bör alltid finnas en strävan hos forskare efter att vara så konsekvensneutral som möjligt och förutsättningslöst söka svar på våra frågor. Det är det som skiljer oss forskare från opinionsinstitut eller tankesmedjor. Det är i den neutraliteten som hela vårt förtroendekapital som forskare ligger, säger Johannes Heuman.