Vad händer i Akademiska senaten?

– Det känns jätteroligt att få fortsätta i tre år till. Senaten spelar en viktig roll där många frågor och synsätt får chans att komma fram.

Teknatfakulteten har 16 ledamöter i Akademiska senaten, utvalda av vetenskapsområdets elektorsförsamling. Senaten består av 48 lärare och 20 studenter från de tre vetenskapsområdena. Arbetet går ut på att föra strategiska diskussioner som gäller hela universitetet i exempelvis forskning- och utbildningsfrågor.  

– Vi pratar till exempel om ledningsfrågor, kollegialitet och linjestyrning. En gång diskuterade vi fusk och oredlighet i forskningen och bjöd in talare med insyn i Macchiarinifallet. Vi har pratat om hur man ska utvärdera universitetet på olika sätt, diskuterat karriärvägar och meriteringsanställningar, dimensionering av forskarutbildningen – helt enkelt viktiga frågor som är på tapeten.

Mötesagendan sätts av mandatperiodens ständige ordförande samt vice ordförande, men senatorerna kan ha synpunkter på vad som ska tas upp. Agendan skickas ut till senatorerna innan mötena där även rektor, prorektor och universitetsdirektören deltar.

– Ledningen ställer också direkta frågor till senatorerna, och senatorerna kan ställa direkta frågor till rektor. När det kommer propositioner från regeringen så är senatens roll att också ge sina synpunkter på dem, säger Charlotte Platzer Björkman.

Forumet har ingen formell beslutsrätt utan en mer rådgivande funktion. Det skrivs inte heller några protokoll eller minnesanteckningar. Tanken är att det ska föras fria diskussioner och att inte debatten ska begränsas.

– Jag kände inte till senaten innan jag blev vald första gången och kände mig lite skeptisk när jag hörde att det inte hade fattats några formella beslut. Men jag har helt ändrat åsikt kring det. Det har varit jättespännande och stimulerande att vara med, och jag tycker att viktiga frågor verkligen lyfts. Olika åsikter får komma fram och diskuteras. Senaten har en viktig roll på universitetet och skulle kunna spela en ännu viktigare roll, just för att många inte känner till att den finns. Den är verkligen ett kollegialt forum där vilka frågor som helst kan lyftas och där man är en kanal till ledningen.

Senaten träffas bara två gånger per termin utöver ett internattillfälle per mandatperiod. Så de första tre åren blir mer av en inskolningsperiod och ett tillfälle att bli varm i kläderna, enligt Charlotte Platzer Björkman.

– Det beror ju i och för sig på hur mycket man har engagerat sig utanför senaten tidigare, men det finns så otroligt många olika frågor och synsätt så det tar ett tag att förstå hur universitetet är organiserat och hur man tänker på olika håll.

Har du någon hjärtefråga i senaten?

– Ja jag tycker att det viktiga är att kärnverksamheten och det som genomsyrar universitetet lyfts fram, alltså god undervisning och god forskning. Att man kan ta tillvara den samlade kunskap och erfarenhet som finns och motverka kontraproduktivt revirtänkande. Det handlar egentligen om att kunna utnyttja de goda sidorna av kollegialiteten och att alla bidrar med sina kloka, insiktsfulla synpunkter för ett främjande av kvalitet. Det är ju när kollegialiteten är som bäst.

– På de tre år jag varit med så har jag tyckt att det varit en otroligt positiv erfarenhet och att man blir stimulerad av kollegor som man aldrig har pratat med tidigare. Det finns en vilja att komma med kloka synpunkter och lyfta kniviga frågor och försöka vrida och vända och se hur man kan göra saker och ting bättre.

Är det något du önskar att senaten lyfter under kommande mandatperiod?

– En sak är ju att senaten behöver bli mer känd inom hela universitetet så att de här goda ringarna på vattnet sprids. Hur kan vi vitalisera den här typen av kollegial debatt inom hela universitetet?

 Val av ledamöter till områdes- och fakultetsnämnder samt Akademiska senaten