Möten med mersmak

Ida Karkiainen (S) och Sanna Koskiniemi, forskare i mikrobiologi träffades genom ett nätverk som arrangeras av Sveriges unga akademi och Sällskapet riksdagsledamöter och forskare.

Ida Karkiainen (S) och Sanna Koskiniemi, forskare i mikrobiologi träffades genom ett nätverk som arrangeras av Sveriges unga akademi och Sällskapet riksdagsledamöter och forskare.

När forskaren Sanna Koskiniemi fick chansen att skugga en politiker hoppade hon på tåget direkt. – Det var bara en sådan chans att få lära sig mer om hur det funkar i riksdagen och berätta för politikerna vad som är viktigt för oss forskare.


Centralstationen i Uppsala är ett myller av människor på väg åt olika håll. På ett kafé sitter två personer vars vägar troligen inte hade korsats om de inte deltagit i ett utbytesprogram mellan forskare och politiker.

– För mig handlade det om att förstå hur de politiska processerna fungerar för att på sikt ha större möjlighet att påverka forskningspolitiken, säger Sanna Koskiniemi, mikrobiolog vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. När jag fick höra om programmet genom Sveriges unga akademi där jag är medlem hoppade jag på direkt.

Hennes utbytespartner Ida Karkiainen, socialdemokratisk riksdagsledamot i kulturutskottet, nickar.

– Jag skrev också upp mig omgående när jag hörde talas om möjligheten. Jag tycker det är intressant hur politiken kan använda forskningen bättre. Framförallt i dag när man börjar ifrågasätta vetenskap och fakta.

Hösten 2016 arrangerade Sveriges unga akademi och Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) för fjärde året i rad ett nätverksprogram för forskare och riksdagsledamöter. Syftet är att ge grupperna en inblick i varandras vardag och stärka relationerna mellan forskning och politik. Årets omgång samlade 18 deltagare som parades ihop slumpmässigt. Första träffen hölls i oktober i riksdagshuset.

– Efter en rundtur följde jag Idas arbete, bland annat vid en votering, säger Sanna Koskiniemi. Jag besökte även riksdagens utredningstjänst, moderaternas partikansli och lyssnade på riksdagens frågestund i plenisalen.

Sanna Koskiniemis forskning kretsar kring bakteriesystem som kan hindra andra bakterier från att växa och föröka sig. Systemen hoppas hon ska kunna utvecklas till alternativa behandlingar inom sjukvården. Dels för att stärka immunförsvar och tarmflora hos människor, dels för att behandla pågående infektioner utan inblandning av antibiotika.

– Antibiotikaresistens är en av mina hjärtefrågor. Men bara för att vi lägger en massa pengar på området kommer vi inte att få en massa mirakelmediciner. De avgörande fynden kommer ofta från oväntade håll. Det är därför som finansieringen av grundforskning är så viktig, säger Sanna Koskiniemi.

I november tog hon emot Ida Karkiainen på Biomedicinskt centrum. På schemat stod möten med bland annat Sanna Koskiniemis forskargrupp och forskare vid nystartade Uppsala Antibiotic Center.

– Det var häftigt att se Sannas forskning och jag hade många intressanta samtal med forskare, säger Ida Karkiainen. Ju fler som förstår problematiken med antibiotikaresistens, som kan prata om den och föra vidare att ”i Uppsala händer de här bra sakerna”, desto fler får upp ögonen för vad som görs. Då kan man själv opinionsbilda.

Vid återträffen i riksdagshuset i mars deltog inte Sanna Koskiniemi då hon hade gått på föräldraledighet. Men hon och Ida Karkiainen har fortsatt att hålla kontakten. Båda rekommenderar utbytesprogrammet varmt.

– Jag tycker det är jättekul för nu har jag faktiskt någon som jag kan ringa om jag har en fråga om forskning överlag eller vill bolla någonting, säger Ida Karkiainen och får medhåll av Sanna Koskiniemi:

– Det enda förbättringsförslaget vore om vi kunde få till fler möten.

Sveriges unga akademi

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin