Nästa generations energilösningar i rampljuset

Projektpresentationerna inom Uppsala Energy Stories lockade storpublik till Östgöta Nation.

Projektpresentationerna inom Uppsala Energy Stories lockade storpublik till Östgöta Nation.

Det var fullsatt på Östgöta Nation när ett 100-tal ingenjörs- och IT-studenter presenterade sina kandidatprojekt inom Uppsala Energy Stories under försommaren. Åhörare från näringsliv och akademi fick ta del av nydanande lösningar och oväntade resultat inom energi och miljö.


Under vårterminen anordnandes för tredje året i rad Uppsala Energy Stories, en satsning inom Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle, STUNS. Uppsalastudenter fick då ta sig an projekt utifrån pågående eller planerade utvecklingsprojekt hos offentliga eller privata företag i Uppsala.

I ett av projekten undersöktes möjligheten att göra energi- och miljömässiga vinster på LED-lampor i Uppsalas gatubelysning. Carolina Wallerström och hennes studiekamrater från civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle såg tidigt projektets potential.

– I Sala kommun bytte de för tre år sen ut all gatubelysning till LED-lampor och satte även in ett smart styrsystem med möjlighet att bland annat dimra lamporna, sa Carolina Wallerström. Det har gett stora besparingar, så vi utvärderade vad som gjorts i Sala och tittade på liknande lösningar för Uppsala.

Ekonomiska vinster med LED

En tredjedel av all gatubelysning har redan bytts ut i Uppsala kommun men den intelligenta styrutrustningen saknas än så länge. Att installera sådan och ersätta alla gatulampor med LED-alternativ skulle enligt studenternas slutrapport ge en årlig besparing på hela 80 procent. 

STS-studenterna Carolina Wallerström, Amanda Gidén
Hember och Inga Sjöberg. Foto: Mats Kamsten

– Uppsala kommun skulle spara 10 miljoner per år eftersom LED-lampor förbrukar så pass lite energi och har en längre livslängd än traditionella gatlampor, sa gruppmedlemmen Amanda Gidén Hember. 

Huruvida processen fullföljs återstår dock att se. Men skulle kommunen vilja gå vidare med projektet bidrar studenterna gärna med expertkunskaper.

– Jag skulle gärna jobba med det här i framtiden, sa Inga Sjöberg. Jag har alltid varit intresserad av smarta städer och hur man med hjälp av IT kan styra hur staden ska fungera och i det här projektet har jag lärt mig väldigt mycket.

Av de andra studentgrupperna hade två valt att jobba med konstgräsplaner. Bakgrunden var att grusplaner på många håll ersätts med syntetiska gräsvarianter som bland annat är tåligare och inte kräver lika mycket underhåll. I det ena konstgräsprojektet låg fokus på i vilken mån fyllnadsmaterialet gummigranulat utgör en risk för hälsa och miljö. Studenterna hade utgått från en ny sammanställning av den europiska kemikaliemyndigheten ECHA. 

Studenterna i ett av konstgräsprojekten, från vänster
Andreas Eriksson, Ville Nyström, Alexander Eriksson och
Kajsa Odelgard. Foto: Mats Kamsten

– Myndighetens rapport grundar sig på den samlade publicerade forskningen på området och slutsatsen är att det inte finns några hälsorisker med gummigranulat, sa Ville Nyström, civilingenjörsstudent i kemiteknik. Om vi jämför innehållet i granulaten i Uppsala med de som ECHA baserar sina slutsatser på, så ser vi att det finns färre farliga ämnen i de granulat som finns här i Uppsala. Därför anser vi oss kunna säga att hälsoriskerna hos oss är i princip minimala.

Granskning av ersättningsmaterial

Det andra konstgräsprojektet utfördes av civilingenjörsstudenter i miljö- och vattenteknik. De hade samlat in och analyserat alternativa material, delvis på egen hand med hjälp av röntgenfluorescensteknik och gaskromatografi. Visserligen visade resultaten att även substituten hade sina nackdelar: materialet GeoFill innehöll gummi och Envirofill var inte nedbrytningsbart. En annan produkt, Safeshell, var helt organisk men dyrare än de övriga. Men med tanke på att mikroplaster i naturen bör undvikas så mycket som möjligt tyckte Wiktor Trojanowski att Uppsala kommun borde satsa på alternativa material.

I det andra konstgräsprojektet analyserade civilingenjörs-
studenter i miljö- och vattenteknik alternativa material för
konstgräsplaner. Foto: Mats Kamsten

– Även om konstgrässtudierna inte har gett helt klara besked om potentiella risker så är vi i alla fall säkra på att mycket granulat sprider sig från planerna och hamnar ute i vår natur. Och om det ändå finns alternativ som är helt rimliga, varför inte byta?

Studenten Johanna Burström sa att även om investeringskostnaden kunde vara stor, så var garantitiden så pass lång hos vissa substitut att bytet lönade sig i längden.

– Materialet Envirofill har ändå en garantitid på sexton år till skillnad mot vanliga konstgräsplaner som håller i snitt åtta år.

Vad hoppas ni händer med ert projekt härnäst?

– För det första att Sportfastigheter fastnar för det här och kanske testar något av de här materialen, sa Gustav Dahlstrand. Sen skulle det vara jättekul om fler aktörer tog del av vår studie och övervägde alternativen.

Nya samarbetspartners

För Hans Nylén, verksamhetsansvarig vid STUNS Energi, var dagen ett bevis på den höga kapaciteten hos studenterna.

– Jag är jättenöjd, det var väldigt bra presentationer. Samtidigt är det sätt jag läser av studenternas framgångar på, att folk kommer fram till mig efteråt som Skolfastigheter, och säger ”nu vill jag boka ett möte för att fånga upp de här resultaten så att de inte rinner ut i sanden”. För mig är det bästa kvittot på att det studenterna gjort håller väldigt hög kvalitet.

Emma Ytterström, projektledare vid STUNS Energi, nickade instämmande.

– Våra projekt är baserade på verkliga problem och behov ute i näringslivet så det är viktigt att betona att projekten inte är slut i och med att de presenteras här i maj – det är nu det roliga börjar när studentgrupperna ska gå från idé till handling ute i de olika verksamheterna.

Med Uppsala Energy Stories vill STUNS Energi knyta kontakt med områden av näringslivet som inte samarbetat med universitetet tidigare, sa Hans Nylén.

– Den här satsningen är inriktat på företag, antingen i det här fallet kommunala företag eller så är det småföretag inom energi- och miljöteknik. De har oftast svårt att nå in till universitetet på ett bra sätt och komma i kontakt med studenter, medan Uppsala universitet är duktiga på att samverka med stora bolag. Det vill vi försöka bryta i någon mån.

Följande studentprojekt presenterades på Östgöta Nation den 30 maj:

  • Energismarta mobila förskolor
  • Sol i Stenhagen
  • Ett självförsörjande utomhusbad i Bälinge
  • Den moderna energiportalen
  • Energikartläggning av Lundellska skolan
  • LED och smart gatubelysning
  • Ett självförsörjande jordbruk
  • Gränby sportfälts nya laddinfrastruktur
  • Sol och energieffektivitet på Berwalds förskola
  • En giftfri konstgräsplan - Del 1
  • En giftfri konstgräsplan - Del 2
  • Smart Plug för Watt-s
  • Framtidens destvattenrening hos GE Healthcare
  • Knutbyskolan - från olja till sol
  • Energioptimering med dynamiska glas
  • Energismarta ishallar - is på klokt vis
  • Elkvalité från solelanläggningar

För mer information om 2017 års projekt och anmälan till nästa års omgång av Uppsala Energy Stories, kontakta emma.ytterstrom@stuns.se.

Mer om STUNS Energi

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin