Stort intresse för massexperiment om källkritik

För att granska hur trovärdiga ungdomars digitala nyhetsflöden är har forskarna bjudit in ungdomar att fungera som forskningsassistenter där de själva bedömer sina nyhetsflöden.

Forskningsprojektet Nyhetsvärderaren genomförs som en del av evenemanget Forskarfredag under september 2017 för elever på högstadiet och gymnasiet. Antalet ungdomar som i skrivande stund deltar i Nyhetsvärderaren är knappt 12 000. Forskarna bakom Nyhetsvärderaren hade hoppats på 3 000-5 000 elever.

– Det är jätteroligt att så många är med. Fler resultat är inga problem för oss, vi har en databas som ska klara det och det innebär ju att vi får ett större underlag för forskningen, så det bara positivt, säger Thomas Nygren, lektor i didaktik och docent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Thomas Nygren är en av forskarna som står bakom forskningsprojektet Nyhetsvärderaren 2017. Ungdomar ska i forskningsprojektet granska nyheter i sina nyhetsflöden utifrån fastställda kriterier och rapportera in nyheterna och sina slutsatser till forskarna. Kriterierna bygger på ny forskning om hur nyheter källkritiskt kan granskas.

– Vi vill granska hur trovärdiga ungdomars digitala nyhetsflöden är och har därför bjudit in ungdomar att fungera som forskningsassistenter där de själva bedömer sina nyhetsflöden och samtidigt hoppas vi förstås att ungdomarna som deltar lär sig att källkritiskt granska nyheter, säger Thomas Nygren.

Källkritik skiljer mellan situationer

Forskning har visat att kritiskt tänkande skiljer sig mellan olika ämnen och hur och var uppgifterna publiceras. För att kritiskt granska digitala nyheter räcker inte hög utbildning och ett allmänt kritiskt förhållningssätt. Till exempel har forskare provat att låta erfarna forskare i historia källkritiskt granska digitala nyhetsflöden.

Historiker arbetar dagligen med källkritik för att värdera olika källor de har i sin forskning. Men det visade sig att historikerna i undersökningen inte var mycket bättre än andra på att granska nyheter i digitala nyhetsflöden, bland annat stannade de kvar på den nyhetswebbsida de hamnade på istället för att söka runt på internet efter andra källor.

Forskarna undersökte istället hur nyhetsredaktörer på journalistiska medier arbetar och det visade sig att den yrkesgruppen var experter på att kritiskt granska digitala nyhetsflöden. De hade ett annat arbetssätt, de började till exempel direkt leta efter samma nyhet i andra kanaler.

Källkritik för digitala nyheter

– Alla som vill nå ut med falska nyheter har förstått hur man gör en bra webbsida som inte avslöjas av de källkritiska checklistor som finns. Du måste därför lära dig ett annat handhavande för att källkritiskt granska digitala nyheter.

Förutom att källkritiskt granska digitala nyheter trycker Thomas Nygren på vikten av breda ämneskunskaper hos eleverna. För att avslöja falska nyheter räcker inte källkritiska kriterier, man måste också ha kunskaper om olika företeelser i samhället för att kunna bedöma de texter och bilder man utsätts för.

Kan du se några tendenser i materialet?

– Vi kommer att presentera en del tydliga tendenser i materialet 29 september på Forskarfredagen, till exempel vilka kanaler som ungdomarna bedömer som mest och minst trovärdiga.

Kan du säga något redan nu?

– Än så länge är intrycket att eleverna gör många bra och kloka resonemang kring källkritik och bedömning av olika nyheter. Det finns en hel del eftertanke hos eleverna. Det ska bli väldigt spännande att se var det landar till slut.

Forskarna planerar att publicera en populärvetenskaplig forskningsrapport i mars 2018 och preliminära resultat kommer också att presenteras i tv4:s Nyhetsmorgon den 4 oktober. Men alla kan följa forskningsprojektet i realtid eftersom bedömningarna som ungdomarna skickar in visas på projektets hemsida, oftast med länk direkt till den underliggande nyheten.

---

Elevkommentarer

Bröderna pekades ut för mordet på Kevin: ”Värderar mig själv högre nu”

Trovärdighet: 9 av 10

"För att det är en intervju med personerna det handlar om. Det har även gjorts en svt-dokumentär om händelsen."

Ungdomar jagade bort varg från skolgård

Trovärdighet: 8 av 10

"Det finns få bevis som talar för att nyheten verkligen är sann, men vi anser den vara hyfsat trovärdig då de källor som delat nyheten är trovärdiga. Länsstyrelsen är en statlig sida och därför litar vi på att deras information är sann."

Rating The Real Rich Wives Of Russian Officials

Trovärdighet: 5 av 10

"Hemsidan är beroende av finansiering från den amerikanska staten vilken kan göra den mindre objektiv. Artikeln använder sig av bevis hursomhelst är det oklart varifrån dessa kommer. Hursomhelst finns det andra hemsidor på nätet som innehåller liknande information. Detta gör källan mer trovärdig i sammanhanget."

Nytt bluffmeddelande sprids – ingen Fabrizio som kommer att hacka din Facebook

Trovärdighet: 6 av 10

"Eftersom att nyhetskälla var SVT och dom är EM oberoende nyhetskälla så ansåg vi att det va ganska trovärdig men sammtidigt så hade dom inte så mycket bevis"

Fakta

Vetenskap & Allmänhet är en förening för dialog mellan forskare och omvärlden. Medlemmar är olika organisationer, lärosäten och privatpersoner. 

Forskarfredag är en mötesplats mellan allmänhet och forskare som EU-kommissionen startade, den genomförs sista fredagen i september varje år.

Läs mer

• Se bedömda nyheter och elevernas kommentarer direkt från projektets databas (extern länk)
• Nyhetsvärderaren 2017  (Extern länk)
• Nyhetsgranskning i sociala medier kräver nya metoder
• Uppdatering 5 okt: Många bäckar små - breda nyhetsflöden hos unga (extern länk om preliminära forskningsresultat)