”Det politiska landskapet förändras i Frankrike”

Johannes Heuman forskar om fransk minoritetshistoria och följer den franska idédebatten.

Johannes Heuman forskar om fransk minoritetshistoria och följer den franska idédebatten.

Johannes Heuman, forskare i historia med inriktning på fransk efterkrigshistoria, delar sin tid mellan Uppsala och Paris. Under presidentvalet i Frankrike kommenterade han valet i flera svenska medier.


– Jag följde inte det franska valet som historiker utan för att jag är allmänt intresserad av den franska idédebatten. Samtidigt är historien närvarande och då blir det förstås extra intressant. Historien har hjälpt mig att förstå olika positioner i debatten när det gäller religion, kultur och identitetsfrågor, säger Johannes Heuman.

Presidentvalet i Frankrike blev internationellt mycket uppmärksammat eftersom en av kandidaterna var Marine Le Pen från det högerextrema partiet Front National. Nu blev det inte hon som vann utan Emmanuel Macron, men finns en växande populism i Frankrike.

En liknande utveckling pågår i flera andra länder. Vad är speciellt för Frankrikes situation?
– I Frankrike har globaliseringen de senaste decennierna varit särskilt smärtsam eftersom landet samtidigt har stagnerat ekonomiskt. Sedan efterkrigstiden har Frankrike förlorat sin stormaktsroll, så motståndet mot globaliseringen har varit starkare här. Både Marine Le Pen och den yttersta vänstern har försökt fånga upp den här opinionen, säger Johannes Heuman.

– Det är inte säkert att det här handlar om demokratins kris utan det är snarare ett tecken på att det politiska landskapet håller på att förändras. Jag tycker att debatten är mycket vital och intressant att följa och det kommer fram ett brett spektrum av åsikter. På det viset är utvecklingen inte bara negativ.

Ett exempel på hur det politiska klimatet har förändrats är att vänstern fått en ny inriktning, menar Johannes Heuman.

– Socialistpartiet som gick väldigt dåligt i valet har inte lyckats fånga upp den krympande arbetarklassen och underklassens röster. Det håller inte att bara prata om välfärden utan man måste fånga upp den oro som väcks av fri handel, öppna gränser och flexibel arbetsmarknad. Det har den yttersta vänstern förstått. De vill stärka Frankrikes oberoende internationellt och har börjat beskriva verkligheten som den ser ut för globaliseringens förlorare och inte bara för medelklassen.

Vad händer nu efter valet?
– En risk är förväntningarna på att Emmanuel Macron representerar något nytt. Visst, han har nya förslag, men skillnaden mot den tidigare presidenten är inte så stor. Det finns en risk att det blir ett bakslag när folk märker att det fortsätter ungefär som förut. Det är lätt att blanda ihop föryngring och förnyelse.

 

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin