Ny forskning om svårbehandlade sjukdomen multipelt myelom
Cancerformen multipelt myelom är mycket svårbehandlad och betraktas fortfarande som obotlig. I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Oncotarget visar forskare från Uppsala universitet hur blockering av proteinet BMI-1 skulle kunna användas som en ny strategi för att behandla sjukdomen.
Multipelt myelom är en form av blodcancer där immunceller växer på ett okontrollerat sätt i benmärgen. Nya behandlingsstrategier har förlängt överlevnaden för multipelt myelom-patienter men det är fortfarande mycket vanligt med återfall och att resistens uppkommer mot de läkemedel som används. För att förbättra behandlingen av multipelt myelom behövs mer kunskap om mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen.
I den aktuella studien har forskarna studerat proteinet BMI-1 som en möjlig målmolekyl för nya behandlingar av multipelt myelom. När de blockerade BMI-1 i odlade multipelt myelom-celler såg de att cellernas livsduglighet minskade och att en större andel celler avslutade sin celldelning och dog. Genom att behandla tumörcellerna med hämmare av BMI-1 i kombination med substanser som tidigare visats ha anti-myelom effekt kunde de minska tumörcellernas överlevnad ytterligare.
– Vi använde substansen PTC-209, som vi visste specifikt hämmar BMI-1, och behandlade odlade multipelt myelom-celler. Det var dels celler som alltid hålls i odling, dels celler som tagits från patienter som antingen nyligen diagnosticerats med multipelt myelom eller som återinsjuknat efter att sjukdomen tidigare kommit tillbaka. I alla fallen såg vi att cellernas överlevnad minskade vilket tyder på att PTC-209 har en anti-myelom effekt, säger Mohammad Alzrigat, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi (IGP) och försteförfattare till artikeln.
Forskargruppen vid IGP har tidigare publicerat resultat i en rad artiklar där det blivit allt mer klarlagt att så kallade epigenetiska förändringar är inblandade i utvecklingen av multipelt myelom. Epigenetiska förändringar innebär kemiska modifieringar av arvsmassan som reglerar geners aktivitet, utan att ordningen av DNA-sekvensen påverkas. Att forskarna valt att studera BMI-1 beror på att BMI-1 ingår i ett proteinkomplex som medverkar i epigenetisk reglering och därmed skulle kunna vara en möjlig målmolekyl för att påverka utvecklingen av multipelt myelom.
– Vår studie visade att PTC-209 troligen har sin anti-myelomeffekt genom att påverka produktionen av BMI-1. Vi såg också att då PTC-209 kombinerades med andra substanser som förhindrar epigenetiska förändringar minskade myelomcellernas överlevnad ännu mer än när bara PTC-209 användes. Våra resultat har både ökat vår förståelse för hur epigenetiska förändringar påverkar utvecklingen av cancer och visat på möjligheten att använda blockering av denna mekanism som framtida behandling av patienter med multipelt myelom, säger Helena Jernberg Wiklund som lett arbetet med studien.
Studien är ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Helsingfors universitet och Icahn School of Medicine, New York.
Kerstin Henriksson
The polycomb group protein BMI-1 inhibitor PTC-209 is a potent anti-myeloma agent alone or in combination with epigenetic inhibitors targeting EZH2 and the BET bromodomains, Oncotaget, https://doi.org/10.18632/oncotarget.21909