Gränslös universitetspedagogik

21-9

Bildtext

Hur ser ett vinnande pedagogiskt koncept ut? Vilken roll ska universitetet ta i debatten om faktaresistens? Den 12 oktober tog ett 100-tal lärare och forskare chansen att byta undervisningsidéer och erfarenheter vid universitetets konferens i pedagogisk utveckling.


Konferensens tema var Bildning, utbildning och faktaresistens - universitetets roll i samhället och genomsyrade föredrag, grupparbeten och posterpresentationer på Blåsenhus. Deltagare från alla tre vetenskapsområden fanns på plats, vilket professor Gesa Weyhenmeyer vid institutionen för ekologi och genetik såg som viktigt.

Gesa Weyhenmeyer

– Det är en utmaning att träffas över fakultetsgränserna och utbyta olika metoder och tankar. Men trots allt har vi ju allesammans studenter! Genom en sådan här konferens kan vi inspireras av varandras olika angreppssätt.

Finns det då utrymme att utveckla nya arbetssätt inom ramen för sin undervisning?

– Om man är kursansvarig har man ganska mycket frihet eftersom man har möjlighet att ändra innehåll och till och med sina kursmål, sa Gesa Weyhenmeyer. Jag brukar göra anpassningar redan under kursens gång efter att ha testat vad som funkar och inte funkar. Anpassning och flexibilitet behövs, då kan man komma långt.

Under konferensen höll hon presentationen Pedagogiska utmaningar på Teknatfakulteten – att komma ett steg längre än att bara utbilda studenter. Något som fungerat bra för henne är att involvera sina erfarenheter av massexperimentet Brunt vatten i en kurs för civilingenjörsstudenter i miljö- och vattenteknik. Studenterna utvärderar för närvarande ett antal sjöar för att ta fram åtgärdsmetoder. 

– Eftersom studenterna vill hitta åtgärder mot vattnets brunifiering ger vattenproverna som samlades in under förra årets nationella skolexperiment dem väldigt värdefull information, sa Gesa Weyhenmeyer.

Universitetet och kunskapssynen

Maja Elmgren

Maja Elmgren, universitetslektor vid institutionen för kemi-Ångström och Teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd, TUR, höll med om att en konferens av det här slaget ökar kontakterna och kunskapen om universitetets olika områden. Många lärare och forskare känner inte till hur mycket spännande som händer på andra vetenskapsområden eller ens den egna fakultetens institutioner. En annan höjdpunkt var enligt henne att få höra årets huvudtalare, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, som forskat kring synen på kunskap och lärande. 

– Hennes föredrag om faktaresistens i samhället gav perspektiv på något viktigt, nämligen vilket ansvar vi akademiker har för att kommunicera med resten av samhället, sa Maja Elmgren. Inte enbart för att informera om vad vi gör utan också för att vara med i debatten om vad man till exempel kan och inte kan veta, på vilka sätt man kan argumentera och när argumenten inte håller. Det måste vi fortsätta diskutera.

Hur håller man de här lärdomarna vid liv och hur går man vidare?

– Jag tror man får se de här erfarenheterna som en del i ett stort flöde där vi faktiskt har väldigt många mötesplatser och diskussioner i allt från fikarum till seminarier, kurser och konferenser under året, sa Maja Elmgren.

– Att träffa andra som är lika engagerade ger mycket kraft och uppmuntran, fortsatte hon. Det ger en känsla av att det är många som tycker det här är viktigt och som bryr sig om pedagogisk utveckling på universitetet.

 

Mer om konferensen i universitetspedagogisk utveckling

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin