Olika svar på klimatförändringar minskar konkurrens mellan flugsnappare
Den globala uppvärmningen är ett hot mot många levande organismer. Men den kan också lokalt ha motsatt effekt. En ny studie visar att två olika arter av flugsnappare anpassar sig i olika utsträckning till högre temperaturer på våren vilket minskar risken för att den ena arten konkurrerar ut den andra. Olikheter i hur arter anpassar sig till förändringar i miljön kan ge ökade möjligheter till samexistens.
Halsbandsflugsnappare är en småfågel som häckar allt längre norrut i Europa i takt med att klimatförändringarna orsakar högre temperaturer. För 50 år sedan koloniserade denna fågelart Öland och har sedan dess konkurrerat ut den närbesläktade svartvita flugsnapparen från de bästa boplatserna. De båda arterna korsar sig (hybridiserar) också, vilket påverkar båda negativt då avkomman tycks vara steril.
Den nya studien, som är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Naturhistoriska museet i Finland, visar att det ändå finns hopp för den svartvita flugsnapparen. Halsbandsflugsnapparen behöver starta sin parningssäsong allt tidigare på säsongen, vilket gör att risken för hybridisering minskat.
Lövsprickningen sker tidigare på våren när temperaturen höjs, vilket även gör att perioden då de lövätande insektslarverna är som mest talrika infaller tidigare. Detta påverkar många småfåglar i norr som är beroende av dessa larver som föda åt sina ungar. Båda arterna av flugsnappare migrerar hela vägen från Afrika varje år och är beroende av fjärilslarver under häckningen. Med varmare vår behöver de påbörja sin häckning tidigare men halsbandsflugsnapparen har förskjutit den mer än sin släkting de senaste 14 åren.
- Detta innebär att tiden blir en barriär som minskar parning mellan arterna och därmed förbättrar möjligheterna till samexistens, säger Anna Qvarnström, professor vid Evolutionsbiologiskt centrum vid Uppsala universitet, som lett studien. Vår studie tyder på att även mycket små skillnader i respons hos närbesläktade arter kan påverka hur de interagerar med varandra. Detta visar på komplexiteten i klimatförändringarnas påverkan på arter och biodiversitet.
En möjlig förklaring till varför de båda arterna reagerar olika på förändrad temperatur är en liten skillnad i födoval. Svartvit flugsnappare har en något bredare diet, och är därför inte lika beroende av fjärilslarver. Artbildning är en process som normalt tar mycket lång tid, men den sentida kontakten mellan de båda flugsnappararterna på Öland gör det möjligt att följa processen i realtid. Studien bygger på noggranna studier av 3200 flugsnapparpar som bland annat gav en tydlig bild av att tidig häckning innebär fler ungar hos halsbandsflugsnappare.
Referens: Päivi M. Sirkiä , S. Eryn McFarlane, William Jones, David Wheatcroft, Murielle Ålund, Jakub Rybinski, and Anna Qvarnström: Climate-driven build-up of temporal isolation within a recently formed avian hybrid zone. Evolution. DOI 10.1111/evo.13404
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/evo.13404/full
Anna Malmberg