Svindlande långt borta och nära
Den 8 februari är det åter dags för två världsledande forskare att föreläsa på Uppsala universitet till minne av Anders Celsius och Carl von Linné. Årets föreläsningar tar avstamp i vardera änden om ett ofattbart spektrum: från de minsta beståndsdelarna i våra celler till de mest jordlika av planeter utanför vårt solsystem. Vilka frågor engagerar biologen Aviv Regev och astrofysikern Natalie Batalha? Och vad innebär svaren för oss människor?
Celsius-Linné-kommittéens värdar Johan Elf och Nikolai Piskunov ger bakgrunden till föreläsarnas forskning.
Hon guidar oss till galaxen
2018 års Celsius-föreläsare är astrofysikern Natalie Batalha vid NASA Ames Research Center och NASA:s Kepler Mission, USA. Hennes värd är Nikolai Piskunov, professor i observationell astrofysik vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.
Natalie Batalhas föreläsning har namnet Exoplanet Frontiers: Kepler & the Search for Life Beyond Earth – vad kommer vi att få lära oss?
Nikolai Piskunov: – Natalie Batalha är forskningsledare för rymdteleskopet Kepler som från början byggdes för att upptäcka exoplaneter. Det vill säga planeter som befinner sig utanför vårt solsystem, men i vår galax. Exoplaneter kan ses vid förmörkelser då planeterna passerar framför de stjärnor de kretsar kring. Hon och hennes forskarteam intresserar sig för stjärnor som liknar solen, men också mindre och kallare stjärnor. Natalie studerar vilka planeter är typisk för olika stjärnor med speciellt intresse för små jordliknande planeter. De kan vara hem för liv, i alla fall måste de studeras vidare för att identifiera någon biologisk aktivitet. Även om Keplers uppdrag inte varit att upptäcka liv på andra planeter så har det handlat om att åtminstone undersöka var vi ska börja leta.
– De största frågorna Natalie och hennes team velat besvara är: vad är ett typiskt planetsystem? Hur ändras detta mellan olika typer av stjärnor? Är det större sannolikhet att man upptäcker planeter kring yngre stjärnor eller gamla stjärnor? Man ska också komma ihåg att före Kepler kände man bara några 100 exoplaneter. Med Kepler har man upptäckt nästan 5 000 nya!
Varför tycker du att man ska komma till Polhemsalen och lyssna till henne?
– Vad som är spännande är att hon ska presentera planerna för framtida projekt. Hennes föredrag ska inte bara fokusera på Keplers historia men hon ska även presentera sin vision för hur hennes och forskarteamets arbete ska fortsätta. Det ska bli mycket intressant. Jag ser verkligen fram emot hennes föredrag.
Vid din avdelning på Ångströmlaboratoriet bedrivs också forskning inom detta område – hur ser ert arbete ut?
– Vi jobbar med spektroskopi (experimentella metoder för att studera spektra reds. anm.) som teknik, men också för att hitta stjärnor som har planeter. Vi kan få fram viktig information om stjärnor på det kanske mest noggranna sättet i världen genom att vi kan mäta temperatur, storlek och hur mycket strålning stjärnor avger till sina planeter. Vår astronomiavdelning jobbar med såväl instrumentutveckling som producering av teoretiska modeller. De resultat som vi producerar samlas och distribueras i en databas på Ångströmlaboratoriet som används av 3 000 professionella astronomer, vilket är hälften av alla astronomer i världen.
Har du själv någon fråga du är nyfiken på och skulle vilja ställa till Natalie Batalha?
– Hur tar vi oss från nuvarande situation med exoplaneter till det steg där vi faktiskt kan söka liv på andra planeter? Det vore intressant att höra vad hon svarar på det.
CELSIUS-LINNÉ-FÖRELÄSNINGAR 8 FEBRUARI, 2018
Tid: kl.09.15 – ca 11.30
Plats: Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Fri entré. Ingen registrering behövs.
CELSIUS-LINNÉ-SYMPOSIUM 8 FEBRUARI, 2018
Tid: kl.14.00 – 17.00
Plats: Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Fri entré. Ingen registrering behövs.
Läs mer om Celsius-Linné-föreläsningar och symposium vid Uppsala universitet
Mer om Natalie Batalhas forskning
Anneli Björkman
Hon ger oss ny kunskap om våra celler
Årets Linné-föreläsare är biologiprofessor Aviv Regev från Broad Institute vid MIT och
Harvard, USA. Johan Elf, professor i fysikalisk biologi vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet, är hennes värd.
Aviv Regevs föreläsning heter Using experimental and computational approaches to decipher cellular identity and regulation – vad kommer den att handla om?
Johan Elf: – Aviv Regev kommer att berätta om de nya experimentella metoder som hon och hennes grupp har utvecklat för att titta på mänskliga celler. Framförallt studerar de hur mycket det finns av alla olika RNA-molekyler i enstaka celler (RNA är ett kemiskt ämne som bland annat fungerar som ritningar för proteinsyntesen reds. anm.). Det är en form av storskalig molekylär biologi för att förstå hur celler fungerar genom att studera hur system av gener är reglerade.
– Hon kommer nog också att redogöra för de avancerade teoretiska eller beräkningsbaserade metoder som hon har utvecklat för att analysera betydelsen av de här mätningarna. Det ger oss bland annat möjlighet att bättre förstå cancer och immunologiska sjukdomar.
Vad är det som är nytt med de experimentella metoder Aviv Regev utvecklat? Vad ligger bakom hennes framgång?
– Hon har en väldigt hög känslighet i att detektera varje RNA molekyl i enstaka celler. På det sättet går det att jämföra olika celler baserat på deras olika mängder av RNA-molekyler. Det är till stor del skillnader i RNA-nivåerna som gör att våra olika celltyper är olika fast de har samma DNA.
– Man kan även jämföra nivåer av RNA molekyler i sjuka och friska tillstånd, till exempel i cancerceller jämfört med icke-cancerceller, och sedan systematiskt försöka svara på frågan vad skillnaderna beror på?
– Aviv Regevs framgång beror till att börja med att på att hon är väldigt smart och kunnig, men även att hon arbetar oerhört hårt och inte drar sig för att köra extremt svåra projekt. Hon har en teoretisk bakgrund i matematik och datavetenskap som gör att hon har kunnat ge sig in i kärnan av molekylärbiologin med ett transformerande synsätt. Hon har på många sätt revolutionerat hur man kommer att arbeta med storskalig biologi i framtiden.
Varför ska man inte missa hennes föreläsning i Polhemsalen?
– Hon är en av världens absolut främsta forskare och en väldigt karismatisk föreläsare. Det är en bra början. Sen tror jag att hon kommer att ge en inspirerande inblick i den moderna biologins möjligheter och utmaningar.
– Hon leder även det enorma internationella projektet the Human Cell Atlas, som kartlägger alla olika celltyper som människokroppen har. Det är efterföljaren till the Human Genome Project som gav oss en DNA-karta över det mänskliga genomet. Jag hoppas att hon berättar lite om hur det är att leda projektet. Hon har säkert spännande erfarenheter av att få toppforskare från hela världen att samarbeta, vilket jag tror kan vara intressant för alla att lyssna till.
Vad ser du själv fram emot att få prata med henne om?
– Jag tror vi kommer att prata om fördelarna och utmaningarna med att använda de här metoderna i de bakteriella system som jag är intresserad av. Våra optiska mätningar skiljer sig från Avivs mer biokemiska approach, men vi är båda intresserade av dynamiken och komplexiteten i cellers reglersystem och hur man kan förstå dem.
CELSIUS-LINNÉ-FÖRELÄSNINGAR 8 FEBRUARI, 2018
Tid: kl.09.15 – ca 11.30
Plats: Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Fri entré. Ingen registrering behövs.
CELSIUS-LINNÉ-SYMPOSIUM 8 FEBRUARI, 2018
Tid: kl.14.00 – 17.00
Plats: Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet
Fri entré. Ingen registrering behövs.
Läs mer om Celsius-Linné-föreläsningar och symposium vid Uppsala universitet
Anneli Björkman
Se även UU:s pressmeddelande
Anneli Björkman