Ny forskningsmiljö inom livsstil och hälsa
En ny forskningsmiljö inom åldrande och hälsa ska etableras vid Uppsala universitet. Målet är att bidra till ökad kunskap om banden mellan livsstil och hälsa.
Vetenskapsrådet anslår 19,2 miljoner kronor till Uppsala universitet i syfte att skapa en ny forskningsmiljö inom åldrande och hälsa. Projektet leds av Karl Michaëlsson, professor i medicinsk epidemiologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper.
– Vår ambition är att kartlägga biomarkörer som signalerar kopplingar mellan levnadsvanor och ohälsa, säger Karl Michaëlsson.
Genom att analysera bland annat fettvävnad, blod och avföring och ställa resultaten mot de vanor provlämnarna rapporterat samt registerinformation om sjukdomar som uppkommit senare i livet, hoppas forskarna kunna ge mer kunskap för bättre livsstilsrekommendationer och göra biobankens innehåll mer användbart för andra forskare.
Provsamlingar åter i Uppsala
De provsamlingar som ska ligga till grund för arbetet initierades 1987 i Uppsala, flyttades med tiden till Karolinska institutet men återvänder nu till Uppsala universitet.
– Vi tilldelades tidigare i år 55 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att tillgängliggöra och skapa en nationell infrastruktur kring dessa data. Vetenskapsrådets nya anslag ger oss nu förutsättningar att vässa informationen i materialet ytterligare, säger Karl Michaëlsson.
Analysarbetetska bedrivas i samverkan med utvalda partners vid SciLifeLab, Chalmers, Karolinska institutet och Örebro universitet.
Samverkan inom epidemiologi
Tidsmässigt lägligt med infrastrukturens flytt till Uppsala universitet ska även en epidemiologisk forskningssamverkan, Epihubben, formeras inom vetenskapsområde för medicin och farmaci.
– Min förhoppning är att vi genom att samla styrkorna lägger en långsiktig grund till bättre epidemiologisk forskning, konstaterar Karl Michaëlsson.
Magnus Alsne