19 miljoner i bidrag till medicinsk forskning

Så här beskriver de tre forskarna själva de projekt som de nu får bidrag till:

Femke Heindryckx, institutionen för medicinsk cellbiologi
”Varje år drabbas cirka 500 000 människor i världen av hepatocellulär cancer, en av de vanligaste cancerformerna. Eftersom diagnosen ofta ställs i ett sent skede är dödligheten hög. Hepatocellulär cancer uppstår så gott som alltid hos patienter med en underliggande kronisk leversjukdom, där kronisk inflammation och fibros utgör en miljö som underlättar tumörutveckling. I det inflammerade och fibrotiska området i levern finns så kallade aktiverade stellatceller. Dessa celler reglerar tumörtillväxt genom att producera kemokiner och substanser som stimulerar tumörtillväxt och spridning av tumören (metastasering). I detta projekt försöker vi identifiera faktorer som förhindrar aktiveringen av stellatceller med det slutliga målet att kunna behandla levercirrhos och utvecklingen av hepatocellulär cancer.”

Gustaf Christoffersson, institutionen för medicinsk cellbiologi
”Ungefär 50 000 personer i Sverige lever med diabetes typ 1. Sjukdomen orsakas av att de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln förstörs av immunförsvaret. Vad som får immunförsvaret att attackera betacellerna är fortfarande till stor del oklart. Jag har utvecklat en metod för att i närbild och i realtid kunna studera vad som sker kring betacellerna när immunförsvaret aktiverats. Med avancerade mikroskop kan man se dessa skeenden i tredimensionella filmer; hur immunceller interagerar med varandra och med betacellerna. Mitt mål är nu att kartlägga de nya mekanismer, som jag har upptäckt i min forskning, kring hur immunförsvaret kan styras vid diabetes typ 1. Jag vill veta hur aggressiva immunceller kan vändas till att istället hindra insjuknande samt hur nervsignaler kan utnyttjas för att dämpa immunförsvaret.”

Ziad Hijazi, institutionen för medicinska vetenskaper och Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR)
”Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmrubbning som ökar risken för stroke och död. Behandling med blodförtunnande läkemedel minskar dessa risker men medför en ökad blödningsrisk. Den individuella risken för dessa komplikationer är svårbedömd och de riskmodeller som används i rutinsjukvården idag är inte tillräckligt känsliga. Min tidigare forskning har visat att markörer i blodet bidrar med nyckelinformation avseende riskerna för dessa komplikationer. Jag ska undersöka om användandet av nya riskmodeller som kombinerar traditionell klinisk information med nyare biokemiska markörer kan förbättra prognosen hos patienter med förmaksflimmer avseende stroke, blödning och död.
Jag kommer också att utvärdera om dessa nya biomarkör-baserade riskmodeller kan tillhandahålla information som möjliggör bättre risk-nytta avvägning av blodförtunnande behandling hos patienter med förmaksflimmer i kliniskt komplicerade situationer som akut hjärninfarkt eller kraftigt nedsatt njurfunktion. Till sist kommer jag att använda nya analysmetoder för att identifiera nya biokemiska markörer för bättre förståelse av sjukdomen, bättre riskskattning, och i förlängningen potentiellt nya behandlingsåtgärder.”
forts.

Om SSMF
Totalt finansierar Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) unga svenska forskares projekt med nästan 80 miljoner kronor per år genom forskningsstipendier och SSMF:s Stora Anslag. SSMF:s Stora Anslag, som täcker både egen lön och driftskostnader under fyra år, gör det möjligt för de utvalda forskarna att utveckla sina egna forskningslinjer.