Martin forskar om skalning av utbildning för hållbar utveckling

Martin Mickelsson är doktorand vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.

Begreppet att ”skala” eller ”skala upp” (eng. ”scale”, ”scale-up”) används vanligtvis inom näringslivet för att beskriva en affärsidés möjlighet att växa. På senare tid har uttrycket vunnit mark även inom andra sektorer. På policynivå inom internationellt utvecklingsarbete betonas vikten av att skala utbildning och lärande för hållbar utveckling för att nå målen i Agenda 2030, exemplevis genom Unescos globala handlingsprogram för utbildning för hållbar utveckling (GAP).

Martin Mickelsson är doktorand vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet och undervisar internationella lärarstudenter i utbildning för hållbar utveckling i en skandinavisk kontext. Samtidigt skriver han en avhandling i samarbete med Swedesd om skalning av utbildning för hållbar utveckling. Arbete påbörjades i samband med att Unesco lanserade handlingsprogrammet GAP 2015.

- Skalning var ett begrepp som hade flutit omkring en tid men som plötsligt lyftes upp som en central nyckel till lösning av hållbarhetsutmaningarna. När jag läste styrdokumentet för GAP upplevde jag en osäkerhet kring vad man egentligen menade. Det var ett linjärt språk om goda exempel på utbildning och att detta ska implementeras och mainstreamas. Men om skalning var det nya inom utbildning kanske det vore bra att förstå vad detta innebär, berättar Martin som upptäckte ett eftersatt forskningsområde.

I februari 2018 publicerades den första artikeln i avhandlingen i tidskriften Environmental Education Research. Den ger en överblick av befintlig kunskap inom området och beskriver erfarenheter av att skala utbildning för hållbar utveckling i Sverige, Ecuador och länder i södra Afrika. Resultaten pekar på att skalning av utbildning för hållbar utveckling bör ske som en transformativ lärandeprocess, och inte som en teknisk reproducering av utbildningsaktiviteter.

- Policymakers vill gärna ha en punktlista eller en formel för hur man lyckas med utbildning och då är det såklart förföriskt med goda exempel. Men bara för att ett projekt är lyckat innebär det inte att det går att skala, det kan vara otroligt kontextuellt beroende. Samtidigt är skalning en återkommande fråga när man har begränsade resurser och vill ta vara på de framgångar man har. Därför är det viktigt att vi förstår vad som gör projekt skalbara och de bakomliggande processerna.

I artikeln presenteras verktyget och workshopserien Re-Solve som utvecklats vid Swedesd och som använts för att samla in data. Martin beskriver arbetet med Re-Solve som en serie möten på en slingrande landsväg på vilken man ställer ett par centrala frågor.

- Vilka utbildningsaktiviteter ska vi skala och vad utmärker dessa? Vilka personer är involverade? Vad har de för syften? Hur ser omständigheterna ut på platsen? Vilka är utmaningarna där? På så sätt blir varje skalningsprocess också ett lärande där man skapar ny kunskap tillsammans.

För att engagera och dra nytta av forskare och praktiker runt om i världen valdes en deltagande forskningsmetod. Här ingår numera kollegor i ett stort internationellt nätverk, framförallt från länder i södra Afrika.

- Det finns väldigt många duktiga forskare i den här regionen som bidrar till den kontinuerliga diskussionen om vad skalning innebär. De har en lång historisk tradition och praktisk erfarenhet av förändringsprojekt och hållbarhetsutmaningar. Vi är genuina partners, berättar Martin, vars nästa steg är att publicera en nya artikel tillsammans med en kollega i Sydafrika om Change Project Approach, en förändringsprocess inom utbildning som Swedesd utvecklat och som skalats i södra Afrika under de senaste tjugofem åren.

Avhandlingen om skalning av utbildning för hållbar utveckling som en lärandeprocess kommer läggas fram under 2019. Martins artikel går att läsa som Open Acess:

Martin Mickelsson, David O. Kronlid & Heila Lotz-Sisitka (2018): Consider the unexpected: Scaling ESD as a matter of learning, Environmental Education Research, https://doi.org/10.1080/13504622.2018.1429572