"Sommaren en utmärkt tid att studera Satan"

Natalie Lantz och Petter Spjut studerar en demonfångare som använts för att driva ut Satan med besvärjelser. "Föremål med samma typ av besvärjelser säljs än i dag", berättar Natalie Lantz.

Natalie Lantz och Petter Spjut studerar en demonfångare som använts för att driva ut Satan med besvärjelser. "Föremål med samma typ av besvärjelser säljs än i dag", berättar Natalie Lantz.

Sommarkursen "En Satans idéhistoria" är ny för i år men redan en av de populäraste sommarkurserna vid Uppsala universitet sett till antalet sökande. Men vad är det som lockar med en kurs om satan mitt i sommaren? Vi pratade med Natalie Lantz och Petter Spjut som tog initiativ till kursen för att få veta mer.


Vad handlar kursen om?
– Det är som namnet antyder en idéhistorisk bakgrund till satansgestalten från 300-talet före vår tideräkning fram till 600-talet. Vi menar att det var under den här perioden som satansgestalten kom att få väldigt många av de attribut och drag som vi associerar med satan idag, säger Petter Spjut, doktorand i bibelvetenskap.

– Vi kommer att fokusera på Satans sociala historia, hur Satan framställs, vilka skepnader Satan antar och i vilka sociala sammanhang Satan kommer in och spelar en viss roll, säger Natalie Lantz, doktorand i bibelvetenskap.

Varför har ni kursen?
– Det är en väldigt spännande period och vi tror att just studera satansgestalten tenderar att väcka lite extra uppmärksamhet och kan kännas spännande och intressant och så kan man lära sig en hel del om antik historia på köpet. Men det är också en viktig kurs på grund av retoriken som vi stöter på när vi tittar på de antika källorna. Exempelvis finns det berättelser om när de tidiga kristna anklagas för att ägna sig åt kannibalistisk verksamhet när de träffas, till exempel äta spädbarn eller ha promiskuös sex och liknande. Det påminner väldigt mycket om de sataniska måltider som andra grupper senare i historien kom att anklagas för, säger Petter Spjut.

Vilka källor kommer ni att utgå ifrån?
– För att se hur satansgestalten växer fram under antiken kommer vi bland annat att utgå från Dödahavsrullarna.  Ett roligt exempel i Dödahavsrullarna är gemenskapsregeln där det finns en förklaring varifrån ondskan kommer. Gud har skapat en ond och en god ande och de här andarna strider över människorna, det är alltså tydligt att striden mellan ont och gott pågår både utanför och inuti människan. Vi kan sedan i judisk litteratur följa en förstärkning av temat om de två krafterna som kämpar inuti människan. Men det finns många fler berättelser om Satan i Dödahavsrullarna, det skrivs till exempel om ett kosmiskt krig där Satans makter strider mot de goda änglarna. Det är ganska mycket action i Dödahavsrullarna, berättar Natalie Lantz.

Skiljer sig satansgestalten i kristen och judisk litteratur?
– Ja, det kan man säga att den gör även om det finns många likheter. När kristendomen växer fram och blir en större religion försöker man i den judiska litteraturen polarisera sig från den kristna bilden av Satan och i judisk litteratur får inte Satan den här framträdande rollen som vi ser i kristen litteratur, säger Natalie Lantz.

Finns satansretoriken kvar idag?
– Ja, ett exempel är att de besvärjelser som skrevs ner i demonfångare för att "fånga" eller driva ut Satan och hans demoner finns kvar än idag. Det säljs till exempel amuletter i Gamla stan i Jerusalem med motsvarande besvärjelser som på demonfångaren. Och i kulturer från Mellanöstern och Nordafrika är vanligt att hänga upp en chamsa eller en Fatimas hand vid ytterdörren för att skydda mot onda krafter, säger Natalie Lantz.

– Satan är ju liksom en utmärkt bild av "den andre" och vi vill lyfta fram det för att både titta på det förflutna och för att det kanske kan lära oss något om samtiden. Just satansretoriken och den sociala användningen av Satan har inte på något sätt försvunnit. Ett exempel är yazidierna, en kurdisk religiös grupp, som har fått genomlida svår förföljelse och där det används en liknande retorik idag där man associerar yazidierna med satan för att legitimera förföljelse och göra dem som religiös grupp illegitim, säger Petter Spjut.

Men varför har ni en kurs om Satan på sommaren?
– Det är väl en utmärkt tid att studera Satan, skrattar Petter Spjut. Men det egentliga skälet är att vi tänker oss att den här satanskursen är ett väldigt bra komplement till samhällsvetenskapliga, humanistiska och en del naturvetenskapliga ämnen och därför tror vi att det är bra att ha den som sommarkurs för att nå ut till många studenter inom olika ämnen, säger Petter Spjut.

---

Fakta

En Satans idéhistoria
Sommarkursen "En Satans idéhistoria" är en distanskurs på halvfart. Kursen är framtagen av Natalie Lantz och Petter Spjut, båda doktorander i bibelvetenskap vid teologiska institutionen.

Dödahavsrullarna
Dödahavsrullarna är handskrifter som hittades i Qumran vid Döda havets nordvästra strand, mellan 1947 och 1956. Texterna är från år 250 före vår tidräkning till år 68 vår tidräkning. Skrifterna innehåller både de tidigast kända handskrifterna av bibeltexter och texter som forskarna tror skrevs av esséerna, en judisk grupp som levde vid Döda havet.

Chamsa eller Fatimas hand
Judisk och muslimsk symbol som anses skydda mot det onda ögat och ge tur. I judendomen kallas symbolen ofta för chamsa, som syftar på handflatan eller handens fem fingrar. Inom islam kallas symbolen också för Fatimas hand, Fatima var dotter till profeten Muhammed.

Yazidier
Yazidier är en kurdisk religiös grupp med ursprung i Mellanöstern. De är traditionellt anhängare av religionen yazdanism som har element från bland annat judendom, kristendom och islam. Många yazidier har utvandrat till Europa på grund av den utsatta situationen i Turkiet och Syrien.

Läs mer

Anders Berndt

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin