Så ska utbildning för hållbar utveckling stärkas - resultat från nationell konferens i Uppsala
Bildtext
Kompetensutveckling för pedagoger och skolledare, revidering av styrdokument och finansiella resurser toppar listan över de åtgärder som hållbarhet- och utbildningsaktörer i Sverige vill se inom utbildningsområdet för att nå målen i Agenda 2030.
Förslagen lyftes fram i samband med den nationella konferensen ”Lärande och utbildning för Agenda 2030” 8 februari 2018 i Uppsala och har sammanställts i en ny rapport (pdf). Över 120 aktörer inom skola och universitet, representanter för forskning, kommunförvaltning, region och landsting, civilsamhälle samt folkbildning, deltog i seminarier och workshops för att få ny kunskap och bidra med synpunkter och ideér utifrån sina verksamheter.
Förutom förslagen ovan lyftes behovet av uppföljning och kvalitetssäkring, övergripande definitioner och riktlinjer samt kommunikationsytor och erfarenhetsutbyten. Aktörerna efterfrågade även mer resurser och material för klassrummet.
- Vår förhoppning är givetvis att regeringen har tagit till sig våra gemensamma förslag och att utbildningens roll prioriteras i Sveriges handlingsplan för genomförande av Agenda 2030 som snart presenteras, säger Eva Friman, föreståndare för Swedesd - Internationellt center för lärande för utbildning vid Uppsala universitet.
Konferensen ”Lärande och utbildning för Agenda 2030” arrangerades av Swedesd och Universitets- och högskolerådets verksamhet Den Globala Skolan och var en uppföljning av den nationella workshopen ”Bridging the GAP” 2016. Båda arrangemangen är en del i Swedesds nationella policyarbetet för att stärka förutsättningarna för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige.
Viktor Jacobsson