Träff för taggade TUFF:are 

21-9

Bildtext

Årets TUFF-projekt har nått halvtid. Med hjälp av medel från fakultetens universitetspedagogiska förnyelsefond, TUFF, utvecklar projektdeltagarna som bäst nya undervisningskoncept.


Det är en samling engagerade deltagare som sluter upp till nätverksmötet på Ångströmlaboratoriet en majdag. Lärarna delar utförligt med sig av sina erfarenheter och hur långt de kommit i sina pedagogiska projekt. Bland de 16 projekten ryms allt från Virtual Reality i astronomiklassrummet till förändringsprojekt för hållbar utveckling. TUFF-koordinatörer är Stefan Pålsson, Brita Svensson och Malin Östman från fakultetens pedagogiska råd, TUR.


En av deltagarna är Mikael Laaksoharju vid institutionen för informationsteknologi. Han har förlagt sitt TUFF-projekt till en systemutvecklingskurs. Idén har varit att låta andraårsstudenterna själva formulera potentiella tentamensfrågor. Dels för att ha som instuderingsfrågor, men också för att reflektera djupare kring essensen och bättre bearbeta materialet, förklarar han.

– Men det gick inte alls som jag hade hoppats. Motståndet har varit stort hos studenterna, som tyckt det varit slöseri med tid. Däremot har jag haft studenter på masternivå som uppskattat det.
 

Djupare förståelse för materialet

Kanske har studenternas kritik mer att göra med att kursen bestod av för många olika moment, något som framförts i kursutvärderingarna, fortsätter han. Eller att instruktionerna skulle ha behövt vara ännu tydligare. Men samtidigt visar de kvantitativa tentamensresultaten att vissa studenter ändå nått en djupare förståelse av materialet.

– Fast det går inte att veta om de hade fått liknande resultat med en annan typ av tentamen, säger Mikael Laaksoharju. 

De andra deltagarna delar med sig av synpunkter, beröm och förslag till förbättringar. Någon nämner att lärarna på systemutvecklingskursen borde se införandet av så många nya moment som en framgång. Många studenter kan ha blommat ut med denna undervisningsmetod. Den kopplar dessutom till verkliga situationer ute i arbetslivet. Mikael Laaksoharju håller med och menar att det finns ljuspunkter: studenterna verkar trots allt ha börjat reflektera över kursmålen och vad de är till för.

– Studenterna har till och med börjat använda kursmålen för att diskutera kursmoment och har frågat ”hur hänger den här labben ihop med kursmålen?”. Det är en intressant effekt.

 

Tydliga betygskriterier

Teknikvetenskapers Steffi Knorn berättar att hon testat att erbjuda sina studenter bonuspoäng om de skriver ett antal tentafrågor. Fast det har ofta bara resulterat i enkla ja- eller nej-frågor. Studenter som redan har problem med en kurs tror hon har svårt att formulera tillräckligt bra frågor. Medan studenter på gränsen till något av de högsta betygen har varit motiverade och skrivit mer kreativa frågor.


Frågan kvarstår dock hur läraren ska kunna dela upp undervisningen i tillräckligt små steg så att alla studenter når målen? Det är något Steffi Knorn och Kjell Staffas undersökt i TUFF-projektet Anpassning av undervisning och examination utifrån betygskriterier och ambition. I kurserna Signaler och system samt Signaler och inbyggda system har Steffi Knorn utvecklat en lista över kursinnehållet och vilka kunskapskrav som är kopplade till ett visst omdöme. 

– Jag vill tydliggöra vad studenten måste kunna för att få godkänt på kursen, och vilka krav de som vill ha ett högre betyg måste uppfylla, säger hon. Om studenterna har den här checklistan att stämma av mot kan de bli mer effektiva och lägga tid på de moment de måste bli klara med först. Sen hoppas jag att den som har högre ambitioner blir utmanad av listan.

 

FAKTA TUFF 2018

Projekten avslutas 2019 med en femsidig rapport samt spridning av resultaten inom fakulteten, exempelvis vid teknisk-naturvetenskapliga fakultetens universitetspedagogiska konferens, TUK.

TUFF-projekt 2018

Läs mer om TUFF  (kräver inloggning i MP)

 

Anneli Björkman

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin