Klimatforskare: ”Det behövs fler mätningar”
Bildtext
Efter en ovanligt varm och torr sommar i Sverige fick diskussionen om klimatförändringar ny kraft. Vad är det egentligen som händer med klimatet? – Det behövs fler mätningar, till exempel för att förstå regionala effekter, säger Anna Rutgersson, professor i meteorologi och rektorsråd för hållbarhetsfrågor vid Uppsala universitet.
om hav och atmosfär. Foto: Mikael Wallerstedt
Som klimatforskare är hon van vid att man försöker koppla olika väderfenomen – som den ovanligt varma och torra sommaren – till klimatförändringar. Men eftersom klimatet i sig varierar så mycket från år till år, går det inte att göra sådana direkta kopplingar.
– Men man kan säga att med ett varmare klimat så är det större sannolikhet för sådana här somrar.
Tidigare i år visade en svensk studie det finns en kraftig koppling mellan en avstannad golfström och varma sommarmånader. Forskarna hade studerat klimatet under en period för 10 000 år sedan då golfströmmen delvis stannat av.
– Man tror att det kommer att bli kallare på norra halvklotet om golfströmmen saktar in, men deras studie är intressant för den visar på en koppling också till varmare somrar. Men det finns inga belägg för att just den här varma sommaren beror på en inbromsad golfström, säger Anna Rutgersson.
– Vi vet också att när isarna smälter på Grönland kan det påverka den nordatlantiska strömmen. Fast man har inte i mätningar kunnat se någon försvagning, så kopplingen till just den här sommaren är lite svajig tycker jag.
Använder modeller och mätningar
Själv forskar hon om hur haven och atmosfären samverkar och hur det påverkar till exempel nederbördsmönster. Forskargruppen driver en mätstation i Östersjön och använder både modeller och mätningar, i samarbete med andra forskargrupper.
När det gäller klimatförändringarna och temperaturökningen i världen får man lätt en känsla av att det går väldigt fort, men att juli varit fem grader varmare än normalt är något helt annat än den globala temperaturökningen, betonar Anna Rutgersson.
– Det är ett problem att klimatet förändras genom utsläpp av växthusgaser, men det är ändå en relativt sett långsam ökning med 0,1–0,2 grader på 10 år. Jag tycker att vi borde vara mer rädda för de mer oväntade kopplingarna, till exempel om det skulle vara så att golfströmmen minskar kraftigt och stora förändringar av isarna på Arktis och Antarktis. När det väl händer är det svårare att bromsa utvecklingen.
Jobba på två fronter
Situationen är alltså allvarlig, men samtidigt är det viktigt att undvika katastrof-tänk och känslan av att det är försent att göra något, menar Anna Rutgersson.
– Jorden kommer inte att gå under och naturen kommer inte att bli förstörd, men förutsättningarna för mänskligheten påverkas. Även här i Sverige har vi problem med till exempel stranderosion i Skåne och ökad brandrisk. Vi måste jobba på två fronter, dels minska vår klimatpåverkan och dels anpassa samhället till det förändrade klimatet.
och måste bemötas från två fronter, menar Anna Rutgersson. Foto: Matton
Hon tycker ändå att insikten om klimatförändringar genomsyrar väldigt mycket i dagens Sverige, även om det är ett globalt problem som måste adresseras i internationella samarbeten. Inom forskningen ökar också förståelsen, men det behövs fler mätningar för att förbättra modellerna över framtidens klimat.
– IPPC har gjort bra scenarier för framtiden som kopplar utsläpp till global uppvärmning, men behöver jobba mer för att förstå regionala effekter och cirkulationsmönster. Det som gör att vi fått en så varm sommar är en högtrycksblockering som gjort att lågtrycksbanorna inte går där de brukar gå. Vad är det som styr att det ser annorlunda ut? Hur påverkas cirkulationsmönstren om det blir lite varmare? Det är viktigt att jobba vidare med det och öka vår förståelse.
Tvärvetenskapliga forskningsinitiativ
Vid sidan om forskningen är Anna Rutgersson rektorsråd för hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Just nu arbetar hon med att sätta i gång olika forskningsinitiativ, Uppsala University Sustainability Initiatives, som knyter an till FN:s hållbarhetsmål.
– Ska man kunna adressera hela samhället så behöver man ta in bredare kunskap. Ett exempel skulle kunna vara att kombinera kunskap från klimatforskare och jurister eller psykologer för att skapa en förståelse för vad som händer och vad vi kan göra åt det. Vi ska använda hela bredden vid Uppsala universitet för att lösa samhällsproblem. Det är jättespännande.
---
Utforska vidare:
Forskarpodden: Kevin Andersson – Kan vi rädda världen från en klimatkatastrof?
Annica Hulth