Alzheimerbehandling visar unika resultat

Lars Lannfelt, seniorprofessor i geriatrik, grundade 2003 bioteknikbolaget BioArctic som plattform för läkemedelsutveckling.

I sena juli rapporterade medierna från en konferens i Chicago om Alzheimers sjukdom. I centrum för journalisternas uppmärksamhet stod en ny studie av hur sjukdomens förlopp påverkas av antikroppen BAN2401, en svensk produkt signerad Lars Lannfelt, seniorprofessor i geriatrik vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

– Vi har testat antikroppen i olika doser på 856 patienter i tre världsdelar med bättre resultat än vi ens vågat hoppas på. Redan efter sex månader iakttog vi positiva effekter och efter arton månader uppvisade 81 procent av den grupp som erhöll den högsta doseringen lägre nivåer av amyloid beta än vad vi mäter vid Alzheimers sjukdom, konstaterar Lars Lannfelt.

Identifierade en förändring i arvsmassan

Uppslaget till antikroppen kom redan på 1990-talet då teamet identifierade en förändring i arvsmassan hos en nordsvensk släkt som drabbats svårt av Alzheimers sjukdom. Mutationen indikerade att orsaken tycktes vara en löslig, tidig form av amyloid beta-molekyler, så kallade protofibriller, som ger upphov till plack i hjärnan.
– Med den nya kunskapen valde vi att fokusera på dessa protofibriller som vi bedömde vara den form av amyloid beta som orsakar störst skada. År 2005 utvecklade vi vår antikropp, och jag är i dag väldigt glad över allt vi uppnått, för patienterna skull och mina under åren många medarbetare såväl som för svensk forskning, säger Lars Lannfelt.

Modifieringar av antikroppen

Redan 2003 grundade Lars Lannfelt och dåvarande forskarkollegan Pär Gellerfors bioteknikbolaget BioArctic som plattform för läkemedelsutveckling. Här har en betydande del av modifieringarna av antikroppen genomförts, och då resultaten av den aktuella studien offentliggjordes tog aktien glädjeskutt på börsen. Plötsligt såg Lars och Pär sina ansikten på landets affärstidningar, ackompanjerade av rubriker som ”Svenska Alzheimerforskare blev miljardärer på två dagar”.
– Jag ser inga problem med att vi forskare tjänar på våra innovationer, men kan tycka att det är tråkigt hur just svensk press har valt att fokusera på pengarna i stället för den medicinska innovationen och dess betydelse för patienterna. Ekonomiska intressen har aldrig drivit mig, och jag behåller mitt aktieinnehav för att förbli en styrande kraft i BioArctics fortsatta utveckling och bidra till att vi bevarar rätt kurs.

Ny studie förbereds

I dag förbereder sig BioArctic för den Fas III-studie varje läkemedel måste genomgå innan det når marknaden. Vid sin sida har de den japanska läkemedelsjätten Eisai som bistår med finansiering och genomförande. Ambitionen är att vara igång redan 2019, men trots framgångarna vill Lars Lannfelt inte spekulera i när en godkänd behandling kan nå vården.
– Jag har lärt mig att det är alldeles för lätt att bli tidsoptimist, men med de resultat vi visar i kombination med små biverkningar tror jag att vi kommer att kunna erbjuda det första godkända läkemedlet mot Alzheimers sjukdom. Det skulle innebära enorma samhällsekonomiska besparingar, och framför allt stort hopp för alla de patienter och anhöriga som vi därmed kan hjälpa till en bättre ålderdom.

---

Fakta:

• Alzheimers sjukdom är namngiven efter Alois Alzheimer, tysk psykiater och neuropatolog, som 1906 blev först i världen att beskriva sjukdomen.
• Hos patienter med Alzheimers sjukdom har fibriller, långa trådar med ämnet amyloid beta, klumpat ihop sig och fallit ut i hjärnvävnaden, vilket orsakar olöslig plack i hjärnan.
• Lars Lannfelts forskargrupp har skapat en antikropp som angriper protofibriller, lösliga förstadier till fibrillerna, vilket tycks både bromsa och vända sjukdomens förlopp i ett tidigt skede.
• Protofibrillerna är toxiska, och den mest skadliga formen av amyloid beta.