Våldtäkt mot män ska kartläggas

Stefan Sjöström är ny professor i socialt arbete.
Foto: Mikael Wallerstedt.

– Det finns ett väldigt behov av att beskriva hur verkligheten ser ut, försöka bilda sig en uppfattning om hur vanligt det är och om det finns några mönster i vilka som begår sådana brott och vilka som utsätts för dem, säger Stefan Sjöström.

Han är professor i socialt arbete på nystartade Centrum för socialt arbete (Cesar) vid Uppsala universitet. Här pågår flera olika studier av kriminalitet och socialt arbete och ett av spåren handlar om våldtäkt mot män. Forskarna ska göra en kartläggning med fokus på polisens arbete och gå igenom alla anmälda brott under tre år i Sverige.

En intressant aspekt, tycker Stefan Sjöström är att vi sällan betraktar män som brottsoffer.

– Det finns könsrollsmönster som gör det svårt både för män att själva se sig som utsatta och för andra att acceptera män som offer. Det är både på gott och ont, det är ju inte nödvändigtvis bra att betraktas som ett offer men samtidigt kan det förstås bli problem om man tillskrivs för mycket skuld och ansvar för något som man utsatts för, säger Stefan Sjöström.

Intresserade av genusaspekter

Forskarna intresserar sig mycket för genusaspekter och analyserar våldtäkterna mot män i relation till de mycket vanligare våldtäkterna mot kvinnor.

– Våldtäkter brukar delvis förstås ur ett könsmaktsperspektiv, mäns överordning över kvinnor i samhället. Då blir våldtäkt mot män en intressant kontrast. Man kan uppenbarligen inte förstå alla våldtäkter på det sättet, utan det måste finnas andra aspekter. Förhoppningsvis leder det här till att vi även förstår våldtäkt mot kvinnor på ett fördjupat sätt.

Inom projektet har de intervjuat män som har utsatts för våldtäkt och poliser som utrett sådana brott, för att undersöka hur både brottsoffrens upplevelse och utredningsarbetet påverkas av att våldtäkt mot män är så ovanligt.

– Ett mönster vi sett är att när man pratar med poliserna, så tänker de att våldtäkt mot män är något som är särskilt problematiskt och jobbigt. Men när vi pratar med männen är de inte så upptagna av det och pratar rätt lite om att de är män, säger Stefan Sjöström.

– Ett annat fynd är att många av de här männen har nån form av utsatthet, som missbruksproblem, kriminalitet eller något funktionshinder. De som begår de här brotten ger sig på svaga och utsatta personer.

500 polisanmälsningar ingår

I undersökningen ingår ungefär 500 brott, vilket innebär kring 150 anmälda våldtäkter per år. Det finns säkerligen ett mörkertal, då många inte anmäler brottet. Bara i något fall har polisanmälan lett till åtal och fällande dom – ett mönster som finns även när det gäller våldtäkt mot kvinnor.

– Ett preliminärt resultat är att männen i de flesta fall inte tycker att det är så konstigt. De förstår att det ofta väldigt svårt för polisen att reda ut brottet. När de har anmält har de inte förväntat sig att nu ska förövaren fångas och straffas. Det har mer varit viktigt för dem själva att anmäla.

Dessa resultat var lite förvånande, eftersom det ofta förs fram kritik kring våldtäkt i den offentliga debatten, där man lyfter fram polisens misslyckande eller rättsväsendets oförmåga att ställa våldtäktsmän till svars.

– Det här är en något ljusare bild och så skulle det kunna vara också när det gäller kvinnor som utsätts för våldtäkt, men det vet vi ju inte. Det kan också vara så att män och kvinnor tolkar och upplever det här olika.

Ställa många frågor

I projektet studeras också bemötande. Den stora utmaningen för polisen är att de måste ställa många frågor, för att utreda om brott har skett, ställa någon till svars och samla bevis.

Det är ofta mål där bevisningen är lite krångligare än efter en misshandel med tydliga fysiska bevis. En vanlig situation är att förövaren erkänner att man har haft sex men säger att den andra var med på det. I en sådan situation blir det svårt för åklagaren att leda i bevis att en våldtäkt har skett.

– Då måste man ställa ganska detaljerade frågor som ju förstås är ganska jobbiga för någon som har utsatts för det här. Det är viktigt att poliser är professionella i att reda ut brottet och att det samtidigt känns så bra som möjligt för brottsoffret. Ibland pratar man om ”dubbel viktimisering”, att rättsprocessen gör att brottsoffret mår dåligt en gång till. Det behöver kanske inte vara så.

---

Fakta:

• Cesar, Centrum för socialt arbete, invigdes den 17 oktober 2018 vid Uppsala universitet. I samband med invigningen hölls ett vetenskapligt symposium på temat Våld, kön och kriminalitet.
• Forskningen kommer att beröra flera viktiga områden relaterat till socialt arbete, såsom våld och kriminalitet, kommunikation och bemötande samt psykisk ohälsa. Dessutom ansvarar Cesar för forskarutbildning, socionomutbildning och en planerad masterutbildning i socialt arbete.
• Cesar samarbetar med bland andra Nationellt centrum för kvinnofrid, juridiska institutionen och närliggande högskolor med socionomutbildning (Gävle, Mälardalen).

Läs mer:

Centrum för socialt arbete invigs 17 oktober

Välkommen till CESAR – Centrum för socialt arbete