Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombination med en ödmjukhet för att det är svårt att hantera digitala nyheter, säger forskaren Thomas Nygren.
Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik, håller just nu på att sammanställa och analysera resultaten av två studier av cirka 500 ungas och 1000 vuxnas självuppfattningar och förmåga att avgöra mer eller mindre komplicerade uppgifter vad gäller digital källkritik. Resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter under 2019.
– Det som vi tycker är intressant är att de som säger sig vara bra på att tolka information är ofta de som har sämst resultat på testet. Medan de vuxna och ungdomar som har ett bra resultat, tycker att det är särskilt viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter. De har ett sinnelag som handlar om att det finns andra som vet bättre och att det är viktigt att ta del av andras kunskap. I andra änden finns de som har en övertro till sin egen förmåga och tycker att de själva vet bäst.
Ödmjukhet inför andras kunskap
En ödmjukhet inför andras kunskap tycks alltså vara viktig, och forskarna har också sett att högre utbildning har betydelse.
– De som har mer utbildning, tre år eller mer på högskola eller universitet, är också mindre tvärsäkra. De ser det som viktigt att ta del av andras pålitliga kunskap och är reflekterande kring att det är svårt att hantera information online, säger Thomas Nygren.
Projektet Nyhetsvärderaren har tidigare kartlagt ungas digitala nyhetsflöden, bland annat genom ett massexperiment där cirka 10 000 elever deltog. Steg två och tre, som just nu pågår, är att undersöka hur bra ungdomar och vuxna är på källkritik och att bygga upp ett digitalt stöd som kan hjälpa personer att bli bättre på källkritik.
Utvecklar ett självtest
Forskarna utvecklar nu ett självtest, som ger feedback på ens förmåga att tänka källkritiskt, och kan användas i klassrummet.
– Vi har ett väldigt bra samarbete med skolorna och kontakter med lärare och elever. Det här är någonting som vi lärare alltid har hållit på med, men idag är det något som vi verkligen behöver ta tag i. Det är en demokratisk utmaning både att hitta information och att granska den, säger Thomas Nygren.
Digital källkritik är svårt
I den senaste undersökningen har forskarna testat om försökspersonerna ser vem som står bakom informationen, till exempel om de kan skilja på en journalist och en marknadsförare och förmår skilja hårt vinklad en text från Fria Tider från en text från public service.
– Vi har ett batteri av tester av olika dimensioner av digital källkritik, till exempel vilken typ av bevisföring som finns, olika trovärdighetsgrader och jämförelser mellan olika typer av källor, säger Thomas Nygren.
– Tidigare forskning visar tydligt att det är svårt med källkritik och att det är svårt att navigera mellan olika informationskällor. Det vi har tillfört är att samköra bakgrundsdata och självuppskattning, så att vi kunnat se att ödmjukhet är viktigt.
---
Projektet Nyhetsvärderaren
Thomas Nygren och Mona Guath på psykologiska institutionen ansvarar för studierna. De har utvecklats i samarbete med lärare och forskare i projektet Nyhetsvärderaren, som är ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och RISE Interactive. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.
Läs mer
Vaccin mot propaganda och fake news
Stort intresse för massexperiment om källkritik
Nyhetsgranskning i sociala medier kräver nya metoder
Annica Hulth