Ulf Holm: Med blicken på multinationella företag

Inom forskarvärlden är forskargruppen inom internationellt företagande mer känd under begreppet Uppsalaskolan. 1977 publicerades den artikel som än idag är den mest citerade artikeln i "Journal of international Business Studies", USA:s främsta tidskrift inom internationellt företagande. Artikeln kom att bilda grunden för det som långt senare blev internationellt känt som Uppsalaskolan.

Forskare hade länge varit intresserade av hur multinationella företag växer fram och artikelförfattarna Jan Johanson och Jan-Erik Vahlne såg det gradvisa beteendet hos multinationella företag.

– Genom några fallstudier lyckades man observera att svenska företag expanderar internationellt på ett gradvis sätt, det var en expansion som ofta började i närliggande länder. Företag inledde ofta sin internationella expansion försiktigt med begränsade investeringar på marknader med kort geografiskt-kulturellt avstånd för att minska sina risker. Företagen expanderade gradvis på dessa marknader och tog efterhand steg mot alltmer avlägsna marknader. Erfarenhet blev en förklaring till den successiva utvecklingen, berättar Ulf Holm.

När Ulf Holm på 1980-talet började i forskargruppen studerade han utländska dotterbolag som vuxit till sig och i sin tur börjat en internationell expansion.

– Vi kallar det internationalisering av andra graden och det är en viktig förutsättning för det multinationella företagets vidare expansion. Dotterbolagen bildar nya centrum som driver innovationer, utveckling och internationell expansion från de utgångspunkter och de geografiska lägen de befinner sig i.

För att förstå de multinationella företagens organisation lade forskarna ett nätverksperspektiv på företagen. Dotterbolagen är beroende av varandra i ett komplext nätverk, de tillverkar produkter åt varandra och utvecklar kunskaper ihop. Samtidigt bildar dotterbolagen nätverk med kunder och leverantörer utanför företaget på respektive marknad.

– Huvudkontor och andra ska alltså försöka styra och förstå en modell av interna och externa nätverk. Vi pratar om en mängd dotterbolag och ett stort antal kunder och leverantörer. Och de här nätverken är inte alltid uppenbara, en affärsrelation kan till exempel finnas hos en VD på ett företag i Tyskland sedan femton år tillbaka. Men vet man om den på huvudkontoret, förstår man vad den betyder, vilken roll den har för framtiden?

Som en följd av nätverksperspektivet började forskargruppen ställa frågor kring när och hur ett huvudkontor kan styra ett multinationellt företag.

- Hur ska vi förstå styrningen av det multinationella företaget? Ska vi ge huvudkontoret den starka rollen som man gör i strategi-litteraturen eller ska vi istället fråga när och på vilket sätt vi kan förvänta oss att huvudkontoret kan styra?

Ulf Holm och hans kollegor tog tåget runt om i Europa för att intervjua representanter för dotterbolag.

– Vi försökte förstå vad som skapade styrproblem och hur man arbetade i nätverken. När vi började var det väldigt nytt. Att överhuvudtaget studera dotterbolag var konstigt, det var huvudkontoret och strategier som studerades. Vi använde teorier och argument från sociologi i våra modeller och efter en tio–femton år var våra teorier och modeller etablerade i forskarvärlden.

Nu är Ulf Holm ledare för forskargruppen och arbetar bland annat med att utveckla att antal nya forskningsområden. Ett exempel är globaliseringen och inte minst de framväxande marknaderna i till exempel Kina, Indien och Brasilien.

– Vad har man för nytta av erfarenheten, drivmotorn i synsättet på internationaliseringsprocessen, när man ska gå in på marknader som avviker kraftigt från de marknader där företaget har haft sin historiska bas? När och på vilket sätt spelar erfarenhet roll i den här expansionen?

Ett annat spår inom globaliseringen är expansionen från bland annat Kina.

– Expansionen från Kina sker snabbt. Skillnaden är att de har staten med stora resurser i ryggen.

För att utforska de kinesiska företagens internationella expansion har ett par doktorander i forskargruppen rest runt i Kina och intervjuat personer på huvudkontoren. Fokus har varit hur starka politiska relationer huvudkontoren har och hur det påverkar huvudkontorens agerande.

– Företagsledarna på de kinesiska huvudkontoren fokuserar på den politiska världen snarare än affärsvärlden. Ju mer politiska kopplingar desto mer expansion men samtidigt tappar huvudkontoret affärsmässig förståelse. Den bristande förståelsen leder till en minskad grad av kunskapsinhämtning till Kina från dotterbolagen och att huvudkontoren får svårare att styra dotterbolagen.

Ett annat nytt forskningsområde är internationalisering och demokrati och där har forskningen knappt kommit igång.

- Vi ska undersöka hur och var demokrati påverkar företagens expansion. Inom företagsekonomi är sambandet mellan internationalisering och demokrati väldigt begränsat och vagt studerat. Kan vi få igång den här forskningen har vi verkligen brutit ny mark i att förstå företags internationalisering.