Så påverkar tillgången till förskola barnens hälsa

För 2–3-åringarna påverkade tillgången till förskola inte alls risken att behöva sjukhusvård. För 4–5-åringarna finns däremot en temporär ökning.

För 2–3-åringarna påverkade tillgången till förskola inte alls risken att behöva sjukhusvård. För 4–5-åringarna finns däremot en temporär ökning.

Att ge barn tillgång till förskola kan öka risken för infektioner på kort sikt, medan risken för att utveckla astma och allergier tycks minska, visar en ny rapport skriven av forskare vid Uppsala universitet och IFAU, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.


År 2001 fick arbetslösas barn rätt till förskola. Tidigare varierade tillgången mellan kommuner. Rapportförfattarna undersöker hur rätten till förskola påverkade barnens hälsa genom att studera sjukhusinläggningar och förskrivna läkemedel.

För 2–3-åringarna påverkade tillgången till förskola inte alls risken att behöva sjukhusvård. För 4–5-åringarna finns däremot en temporär ökning av risken för att vårdas på sjukhus för infektioner. Denna effekt finns främst det första året efter reformen och drivs av barn till lågutbildade mammor. Att dessa barn behöver sjukhusvård kan bero på att de är mer infektionskänsliga, att de inte fått adekvat förebyggande vård, eller på skillnader i smittorisk mellan olika förskolor.

Minskad risk för astma och allergier i mellanstadieåldern

I 10–11-års åldern finns inte några tecken på att barn som haft tillgång till förskola behöver mer sjukhusvård eller att de förskrivs mer antibiotika. De 10–11-åringar som haft tillgång till förskola medicinerades däremot i lägre utsträckning för astma och allergi. Denna effekt drivs av barn som inte har äldre syskon.

– Det skulle kunna förklaras av att förskolan exponerar de här barnen för en rikare flora av mikroorganismer vilket kan minska risken att utveckla astma och allergier, säger Anna Sjögren som är en av rapportförfattarna.

Resultaten skiljer inte mellan flickor och pojkar och är inte beroende av vilken förälder som är arbetslös.

Jämför olika kommuner

Rapportförfattarna jämför barn som bodde i 75 kommuner som innan år 2001 inte erbjöd arbetslösas barn plats i förskolan med barn i 75 kontrollkommuner där deltagandet i förskoleverksamheten bland barn med arbetslösa föräldrar inte förändras i och med lagändringen. Studien använder registerdata från 1995–2009.

---

Rapport

IFAU-rapport 2019:1 är skriven av Anna Sjögren, IFAU och Eva Mörk, Helena Svaleryd samt Aino-Maija Aalto, alla tre vid Uppsala universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2019:1 och är en del av ett större projekt om familjebakgrund och barns hälsa.

Läs mer

Pressmeddelande från IFAU: Så påverkar tillgången till förskola barnens hälsa

Annica Hulth

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin