De gräver tillsammans i det förflutna

Du har en bakgrund som forskare inom mikrobiologi på institutionen för cell- och molekylärbiologi - men på SciFest representerar du SciLifeLab-faciliteten Ancient DNA och forskningsprogrammet för människans evolution?

– Ja, jag har sadlat om från forskningsledare till att vara föreståndare för ett laboratorium som ska göra analys av dna i arkeologiskt material. Det är en nationell facilitet för såväl forskare som museer och andra intressenter. Många företag gör arkeologiska utgrävningar på uppdrag av exempelvis länsstyrelser. Där kan vår hjälp vara värdefull för att ytterligare förstå det material man analyserar.

– Jag brukar jämföra med Kol 14-analyserna som en gång revolutionerade tidsbestämmelser. Nu finns ytterligare en viktig naturvetenskaplig analysmetod i form av genetisk analys. Genom att extrahera och studera dna-molekylen får vi reda på så oerhört mycket mer information, till exempel vilken specifik art ett djur tillhör eller individers släktskap med olika folkgrupper.

På SciFest kommer du och dina forskarkollegor att överbrygga vetenskapsområdena och ge besökaren det bästa av två världar i era aktiviteter – vad handlar workshopen ”Gräv ner dig i det förflutna” om?

– Vi kommer att ha en gemensam workshop med arkeologerna där barnen får komma och göra en utgrävning. Då har vi en pallkrage där vi har gömt diverse föremål som barnen får gräva fram. Sen kan de gå till oss för ”dna-analys” och till arkeologerna för att studera keramik, mynt, redskap med mera.

– För att kunna göra dna-analysen hanterbar för barn så kommer vi att skriva med en UV-penna på materialet som ska gömmas. Sen får man belysa föremålet med en UV-lampa och se den hemliga informationen om materialet framträda. Vi visar upp en representativ metod och förenklad version av en dna-analys.

Vad hoppas du att elever och allmänhet som kommer till er workshop på SciFest tar med sig hem?

– Dels själva förståelsen för att naturvetenskaperna har en viktig roll att spela inom arkeologi och förståelsen för historia. De här ämnesområdena är inte frikopplade från naturvetenskapen, utan det rör sig om ett tvärvetenskapligt fält där de olika forskningsinriktningarna berikar varandra.

– Jag hoppas också att man får en större förståelse för forntiden och den otroliga folkblandning som är ett resultat av hur mycket människan flyttat runt. Bilden av att några sorts människor är kopplade till en viss geografisk plats stämmer helt enkelt inte med verkligheten. Människor har alltid flyttat på sig, bytt boplats och beblandat sig. Det går därför till exempel inte att säga att det finns en svensk folkgrupp. Ur ett historiskt perspektiv går det inte att koppla en viss plats med en specifik etnisk grupp.

– Det är helt centrala frågor för att förstå vår forntid som nu kan besvaras. Genombrottet för seriös analys av forntida dna har kommit bara de senaste 5-10 åren. Och med mer detaljerad och hård analys av materialen kommer vi att hitta ännu mer spännande information från väldigt lång tid tillbaka.

Läs mer:

Ancient DNA National facility

En av forskarna vid Ancient DNA-faciliteten och forskningsprogrammet Människans Evolution, professor Mattias Jakobsson, medverkade nyligen i en miniserie på SVT, ”De första svenskarna” om kartläggningen av arvsmassan hos de första människorna som kom till Sverige.

Vetenskapsfestivalen SciFest