Forskare försöker tyda inskrifter från Euroasien

Inskrift med de turkiska språkens äldsta skriftsystem. Texten läses från höger till vänster. Inskriften är från delrepubliken Tuva i södra Sibirien i Ryssland och än så länge odaterad.

Över hela euroasiatiska kontinenten finns inskrifter som påminner om de nordiska runorna och som är skrivna på olika turkiska språk. De påminner ytligt sett om nordiska runor, men ursprunget till skriftsystemet är omstritt.

– Troligen finns inget samband, det är ett stort geografiskt avstånd mellan de två skriftsystemen. Vi tror att likheten istället bottnar i att båda skriftsystemen höggs in i sten och det begränsar hur man kan utforma bokstäverna, berättar László Károly, professor i turkiska språk vid institutionen för lingvistik och filologi.

Inskrifterna blev kända i västvärlden på 1720-talet och den första inskriften tolkades 1893. Fynd med skriften har gjorts från Ungern och Rumänien ända bort till Kina och Mongoliet. Vi kan läsa det mesta av de östliga texterna men texterna från den västliga delen av utbredningsområdet har forskarna inte lyckats läsa än.

– Det var en värld av nomader som flyttade runt och utvecklade olika alfabet, men i grunden använde de samma skriftsystem.

Turkiska språk är idag en språkfamilj med ett tjugotal skriftspråk från Balkan genom Centralasien till nordöstra Sibirien. Det största språket i språkfamiljen är det vi i dagligt tal brukar kalla turkiska (turkietturkiska), det vill säga Turkiets officiella språk.

László Károly leder ett projekt för att i en databas samla alla fynd av skriften som finns. I projektet ingår både språkforskare och arkeologer med målet att beskriva och analysera inskrifterna. Genom att samla texterna och i förekommande fall tolkningen av texterna i en databas kan forskarna lättare analysera skrifterna manuellt och med tekniska hjälpmedel. Förhoppningen är att kunna tyda de inskrifter som fortfarande är oläsbara.

– I viss mån kanske vi kan utnyttja de delar av de östra inskrifterna som vi kan läsa för att tyda de västra inskrifterna men troligen är de skrivna på olika turkiska språk så det är inte säkert att vi får så mycket hjälp den vägen. Det är ett projekt med hög risk men med stor vinst om vi lyckas.

Äldsta från 700-talet

Idag finns cirka 500 kända fynd av skriften men det hittas nya fynd nästan varje år. Skriften var troligen i bruk från 700-talet till 1000-talet.

– Det äldsta kända daterade fyndet är från cirka år 720-725, men det kan finnas äldre som hittills inte har gått att datera.

Skriften finns på papper

Skriften har hittats på resta stora stenar - precis som runstenar - men den finns också på trä, keramik, vävda gobelänger, mynt och papper.

– Uigurerna, ett turkfolk som hade flyttat till Östturkestan, blev buddister. Där introducerades de för papper och penna och vi har därför böcker bevarade med skriftsystemet.

Fakta

Turkiska språk är en språkfamilj med ett tjugotal skriftspråk från Balkan genom Centralasien till nordöstra Sibirien. Det största språket i språkfamiljen är det vi i dagligt tal brukar kalla turkiska (turkietturkiska), det vill säga Turkiets officiella språk. I språkfamiljen ingår också till exempel azerbajdzjanska, turkmeniska, tatariska, kazakiska, kirgiziska, uzbekiska, uiguriska och jakutiska.

Skriftsystemen för de turkiska språken har förändrats flera gånger genom historien. Den äldsta skriften liknar den nordiska runskriften. Senare kom delar av de turkiska folken att anamma de arabiska skriftspråken, medan andra turkfolk började använda kyrillisk skrift. 1928 övergick turkietturkiska till latinalfabetet och det har också en del andra turkiska språk som tidigare använde kyrilliska gjort.

Läs mer

• Databasprojektet över turkiska runliknande skrift (engelska)
• Forskningsprojekt inom turkiska språk vid Uppsala universitet