”Är jag släkt med en vikingakrigare?”

21-9

Bildtext

Försäljningen av dna-tester till privatpersoner har blivit en snabbt växande bransch och det är många som vill veta mer om sitt ursprung. Men vad kan man egentligen dra för slutsatser av den här typen av dna-test?


För några veckor sedan kom ett mejl till Uppsala universitets presstjänst. Det var från en amerikansk kvinna som nyligen gjort ett dna-test som visade på hennes släktskap med en vikingakrigare från Birka som efter en genetisk undersökning 2017 visade sig vara en kvinna. Men går det verkligen att hitta släktningar på det viset? Vi frågade Mattias Jakobsson, professor i genetik vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet, som använder historiskt dna i sin forskning om människans evolution.

Mattias Jakobsson. Foto: Mikael Wallerstedt

– Den här kvinnan har troligtvis gjort ett mitokondrie-dna-test där resultaten visar att hon har samma mitokondrie-haplogrupp som vikingakvinnan. Det betyder att hon har samma, eller en väldigt lik, genetisk variant på mitokondrien, som är en liten organell som finns i alla våra celler och nedärvs på mödernet. En vanlig tolkning är att personerna är släkt, men det är en förhastad slutsats. Det fanns många människor som hade samma specifika mitokondrievariant för tusen år sedan.

Betyder det att kommersiella gentester inte är tillförlitliga?

– Det beror på hur testerna är utformade. Mitokondrierna är bara en del av vår arvsmassa. Många moderna test tittar på stora delar av genomet och ger mycket mer information. De är riktigt bra när det gäller att hitta till exempel ett syskon, kusin eller nära släkting upp till fyra, fem steg eller generationer bort.

– Om du är intresserad av släktforskning och sätter dig in i vad resultaten visar kan det också vara intressant, förutsatt att du inte bara gör ett mitokondrie-test. Men testet ger inte svar på varifrån du kommer, utan visar på vilka individer i test-företagets databas som du är lite mer släkt med jämfört med andra individer. De kan leva i olika delar av världen, men det betyder inte att det är därifrån ditt dna härstammar. Dna i sig har inget geografiskt urspung.

Är det också möjligt att få svar på vilka sjukdomar man har anlag för?

– Om man gör ett seriöst test kan det visa viken risk du har för att få vissa sjukdomar. Ett resultat kan till exempel vara att du har dubbelt så hög risk för Alzheimers sjukdom över en viss ålder. Men om risken från början är till exempel 0,1 procent, så innebär ju dubbelt så hög risk bara 0,2 procent. Det är också viktigt att veta att resultatet avser en specifik gen. Det kan finnas 100 eller 1 000 gener som påverkar en sjukdomsrisk, och resultatet ”dubbelt så hög risk” avser bara den specifika varianten som undersöktes.

Om vi går tillbaka till vår amerikanska frågeställare och den kvinnliga vikingakrigaren. Hur nära släkt skulle de kunna vara?

– Om vi säger att det är cirka 1 000 år mellan dem, så motsvarar det cirka 40 generationer. Det mänskliga genomet består av ungefär tre miljarder baspar. Om vi antar att de är släkt i ett direkt nedstigande led, då halverar vi de tre miljarderna för varje generation. Så amerikanskan och vikingakrigarkvinnan skulle dela mindre än ett baspar dna på grund av direkt släktskap.

 

Läs mer:

Mattias Jakobssons forskargrupp

Första dna-bevisen för kvinnliga vikingakrigare
 

Josefin Svensson

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin