Inkludering – enkelt men inte lätt!
De flesta är överens om att alla barn i skolan och förskolan har rätt att känna sig inkluderade. Men exakt vad begreppet inkludering står för och hur man får syn på en lärmiljö som lever upp till idealet, är svårare att svara på. Sigtuna kommun vände sig till Forum för samverkan på Uppsala universitet för att få ett vetenskapligt perspektiv på frågan. Så inleddes forskningscirkeln God, inkluderande lärmiljö.
Begreppet inkludering har blivit vedertaget i skolsammanhang, men studier om hur en inkluderande organisation faktiskt manifesterar sig saknas praktiskt taget. Pedagogik, fysisk miljö, attityder och en rad andra komponenter bildar en komplex kartbild som tenderar att se lite olika ut beroende på vem man frågar.
Ur detta dilemma föddes forskningscirkeln Vad är och hur syns god, inkluderande lärmiljö? – ett samarbete mellan Sigtuna kommun och Forum för samverkan på Uppsala universitet. Under två års tid har sju deltagare från förskolan och skolan genomlyst begreppet tillsammans med en forskare från universitetet.
– En viktig del av processen har handlat om att studera och lyfta goda exempel på inkludering i deltagarnas egna verksamheter. Frågan om hur man vet att en lärmiljö verkligen är god har inget enkelt svar, men genom forskningscirkeln har vi fått en fördjupad kunskap och ett gott avstamp för kommunens fortsatta arbete, säger Gunilla Lindqvist, forskningscirkelledare och lektor i pedagogik på Uppsala universitet.
Frågor kring tillgänglighet
För att göra den svårfångade inkluderingstanken mer hanterbar valde gruppen att arbeta med ett närliggande begrepp - tillgänglighet. Ett observationsschema togs fram som gjorde det möjligt att samla in och systematisera de markörer för tillgänglighet som gick att urskilja i verksamheten – i fysisk, pedagogisk och social mening. Genom frågor som Hur används lärytorna? Uppmärksammas tysta elever? och Visar läraren värme och empati? gick det plötsligt att synliggöra graden av tillgänglighet i klassrummen och på förskolan. Observationerna kompletterades med intervjuer och enkäter.
– Inom ramen för begreppet tillgänglighet kunde jag få syn på flera aspekter av inkludering. Jag har sett en undervisning som erbjuder en variation av arbetssätt, olika sätt att kommunicera och olika hjälpmedel. Jag har också sett en social miljö som präglas av ett tillåtande klassrumsklimat, delaktighet och tillhörighet. Vi har observerat en fysisk miljö som skapar förutsättningar för enskilt och kollaborativt arbete, säger Anneli Hultin, deltagare och rektor på Sätunaskolan.
Kan bli värdefullt för andra
Gunilla Lindqvist håller observationsschemat som forskningscirkelns kanske viktigaste kunskapsbidrag, och tror att det kan bli värdefullt för andra som vill göra liknande studier.
Även forskningscirkeln som metod utgör ett slags kunskapsbidrag menar hon, eftersom den bidrar till att göra förskolor och skolor till mer lärande organisationer.
– Projektet har resulterat i en kompetenshöjning, både i gruppen och för varje enskild deltagare. De har fått mandat och självförtroende att nyfiket undersöka sin egen och sina kollegors praktik vilket gör dem till viktiga resurser i sina verksamheter. Jag hoppas att vi ska inspirera andra att undersöka sin egen praktik, där forskningscirkeln kan vara en möjlig väg mot att stärka det kollegiala lärandet.
--
Utforska vidare
Ta del av filmerna och rapporten från forskningscirkeln på Forum för samverkans webbplats
Andrea Dahlkild