”Brexit kastar skugga över EU-valet”

Krönika

21-9

Bildtext

Storbritannien och de övriga 27 EU-länderna hade enats om att det brittiska utträdet, brexit, skulle ske i god tid före valet till Europaparlamentet. Men det uppskjutna utträdet leder nu till att Storbritannien måste delta i EU-valet som hålls den 23-26 maj. Frågan är vilka konsekvenser ett brittiskt deltagande i EU-valet kan få, skriver Thomas Persson.


Utfallet i EU-valet avgör storleksförhållandena mellan partigrupperna i Europaparlamentet och kan därför påverka EU-samarbetet för lång tid framöver. I början av mandatperioden kommer det nya parlamentet att utse flera ledande poster i EU, däribland en ny ordförande för EU-kommissionen, efter förslag från stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet. Parlamentet kommer också att fråga ut och godkänna varje kommissionär för att till sist godkänna hela den nya kommissionen.

Thomas Persson, Uppsala universitet

Även parlamentets talman och vice talmän ska utses, liksom fördelningen mellan partigrupperna av de tunga posterna som utskottsordföranden och rapportörer, där de senare fungerar som fördragande av olika ärenden i utskotten. Senare under hösten kommer det nya parlamentet att tillsammans med ministerrådet besluta om både långtidsbudgeten och den årliga EU-budgeten som styr unionens prioriteringar. Trots att Storbritannien är på väg att lämna unionen kan därför de brittiska parlamentariker som väljs in få avgörande inflytande över dessa beslut.

I samband med brexit var det även tänkt att antalet platser i Europaparlamentet skulle reduceras från 751 till 705, samtidigt som 27 av Storbritanniens 73 mandat skulle omfördelas till 14 andra ”underrepresenterade” medlemsstater. För svenskt vidkommande innebär det ett extra mandat, från dagens 20 till 21. De resterande 46 mandaten skulle sparas för framtida utvidgningar. Men på grund av det uppskjutna EU-utträdet sker nu ingen omfördelning förrän Storbritannien verkligen lämnar unionen.

När EU:s stats- och regeringschefer gick med på en ”flexibel” förlängning av utträdet, som längst till den 31 oktober, tvingades premiärminister Theresa May acceptera att Storbritannien ska uppträda under denna period på ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt. Men denna överenskommelse gäller inte de britter som tar plats i det nyvalda Europaparlamentet. Det finns inga temporära parlamentariker utan alla som väljs in har samma rättigheter, skyldigheter och privilegier. Detta skapar ytterligare osäkerhet kring vad britternas närvaro i det nyvalda parlamentet kan innebära.

För Storbritanniens vidkommande kommer EU-valet att fungera som en slags folkomröstning i utträdesfrågan. Valet görs till ett inrikespolitiskt ställningstagande som nästan uteslutande tillåts handla om brexit. För de övriga 27 EU-länderna innebär britternas deltagande i EU-valet att det riskerar stjäla fokus från viktiga politiska ställningstaganden, bland annat gällande klimatkrisen, den framtida migrationspolitiken, hoten mot rättsstaten och demokratin, och unionens framtida konkurrenskraft. EU-valets viktigaste skiljelinje går mellan hårdföra EU-kritiker som vill begränsa EU-samarbetet och återföra makt till medlemsländerna, och de som tvärtom vill satsa på ökad integration och fördjupa EU-samarbetet inom flera områden.

EU-valet är avgörande för vilken inriktning det framtida EU ska få. Men den brittiska skilsmässovåndan kan nu leda till att viktiga framtidsfrågor för unionen riskerar att hamna i skymundan när Europas uppmärksamhet återigen riktas mot den inrikespolitiska striden i Storbritannien. Brexit kastar därmed en skugga över det EU-val som anses vara det viktigaste någonsin.


Thomas Persson
universitetslektor
statsvetenskapliga institutionen
Uppsala universitet

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin