Forskningsprojektet Conpol undersöker politiskt deltagande

Conpol är ett forskningsprojekt som handlar om demokrati, samhällsengagemang och viljan att rösta. Inom ramen för projektet skickas ett sms ut till 250 000 slumpmässigt utvalda personer med en kort text om att det är viktigt att rösta i valet. Dessa kommer att skickas ut under perioden 22 maj till den 24 maj. 

Efter första dagens utskick har universitetet kontaktats av mottagare som har frågor om sms:en. Forskargruppen och universitetet beklagar att informationen om projektet varit bristfällig, detta har medfört att sms:et kunnat uppfattas som spam.

Sven Oskarsson, professor i statsvetenskap och forskningsledare för Conpol, berättar om forskningen.

Vad är forskningsprojektet Conpol?

- Det är ett femårigt forskningsprojekt finansierat av EU via ERC - European Research Council. Projektet handlar om politiskt deltagande, i synnerhet valdeltagande. Den här typen av medborgarforskning är vanlig bland statsvetare. Det handlar om att förstå varför vissa människor engagerar sig mer än andra i samhället och varför det skiljer sig åt mellan olika grupper utifrån t ex inkomst, kön och utbildningsnivå, och om det går att förändra den fördelning så att engagemanget blir jämnare mellan olika grupper. I det sammanhanget kan sms vara en metod.

Hur har ni valt ut de personer som får sms:et?

- Vi har själva inte några register utan har köpt in den tjänsten från ett företag som arbetar med företags- och konsumentdata. Utifrån företagets underlag på flera miljoner personuppgifter har 250 000 personer slumpats fram. Alla uppgifter är anonymiserade och kodade. Vi kommer aldrig kunna säga något om en enskild individ. Vi har heller inte rätt att redovisa forskning på individnivå, så att det går att lista ut vem det är. Vi har inga uppgifter eller kunskap om vilka personer som har fått messet. SCB hjälper oss sen att få de data, helt anonymiserade, som vi behöver.

Om ni inte vet vilka de 250 000 är, hur kan ni då få använda det i forskningen?

- Varje individ i forskningen har en kod, just för att vi inte ska se namn eller personnummer. Efter valet kan vi samköra de registeruppgifter som finns om t ex inkomst, utbildningsnivå, bostadsort och kön, och jämföra det med om huruvida samma kodade person har röstat i EU-valet. Genom att jämföra det med de totala uppgifterna om hur många som har röstat, hoppas vi se mönster i valdeltagande bland de som har fått messet och de som inte ha fått det.

Varför har ni valt sms som undersökningsmetod?

- Det är en avvägning mellan kostnad och genomslag. Vi är inte först med den här typen av undersökningar eller mobiliseringskampanjer och det finns flera sätt att genomföra dem på. Man kan t ex knacka dörr, mejla, ringa eller skicka sms. Genom att skicka sms kunde vi nå många fler än genom att knacka dörr, och får alltså ett mycket större och mer intressant resultat. Det är inte bara forskare som gör den här typen av mobiliseringskampanjer, utan även partier, kommuner och organisationer, men jag känner inte till att någon sådan aktör har gjort ordentliga utvärderingar av effekterna. Inom forskningen görs det däremot ofta.

Vad kommer resultaten att kunna ge för kunskap?

- Vi hoppas kunna se om messet har haft någon effekt och om den effekten skiljer sig mellan de olika grupperna som jag nämnde tidigare. Den långsiktiga förhoppningen är att hitta metoder som kan öka röstdeltagandet bland grupper som har lågt röstdeltagande. Det skulle öka jämlikheten i demokratin. 

Studien har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Vare sig Uppsala universitet eller Conpol-projektet har tillgång till personuppgifter om eller mobilnummer till mottagarna av sms:et. Studien har  genomförts med hjälp av ett marknadsföringsföretag som ansvarat för handhavandet av mobilnummer.

Professor Sven Oskarsson vid statsvetenskapliga institutionen kan svara på frågor om projektet (sven.oskarsson@statsvet.uu.se).