Forskning om hundägande får media att jobba övertid
Hallå där… Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi, vars forskning om hundar och deras ägare lockar journalister från Sverige och världen till Uppsala universitet.
Hur står det till i strålkastarskenet?
– Jodå, jag har just avslutat en intervju med ett franskt tv-team som ville att jag skulle besvara deras frågor på både engelska och svenska, redan det en annorlunda upplevelse, men då de dessutom bad mig ta med min hund in på Biomedicinskt Centrum där vi spelade in fick jag sätta en gräns. Självklart inser jag värdet i att mitt arbete exponeras, och visst skänker uppmärksamheten bekräftelse, men samtidigt finns också oron att det ska bli fel, känslan av att det är ju trots allt ”bara jag”.
Vad vill ett franskt tv-team veta om epidemiologisk forskning i Uppsala?
– De ställde framför allt frågor kring hundägande och genetik vilket vi nyligen presenterat resultat om. Större, utländska mediehus har ofta otroligt skickliga vetenskapsjournalister som granskar resultat på detaljnivå och ställer skarpa frågor. Till exempel har jag vid upprepade tillfällen kontaktats av en journalist vid New York Times som är mycket trevlig, men som varje gång får mig att skärpa mig till det yttersta. Å andra sidan tål vår forskning transparens, och i internationella sammanhang får jag ofta höra att vi borde våga sälja in våra resultat hårdare.
Vad är det i hundrelaterad forskning som genererar detta enorma intresse?
– Många människor berörs av nyheter om djur, och då i synnerhet husdjur, och när innehållet dessutom bygger på forskning så tillförs ytterligare en dimension. Samtidigt finns alltid en viss risk när nyheter sprids i sidled och börjar leva sitt eget liv. Jag har sett rubriker som vinklar och övertolkar på sätt som inte alls känns bra, och därifrån är steget kort till sociala media där det är lätt att kommentera forskningsresultat utan att sätta sig in i originalmaterialet.
Vilken vetenskaplig relevans har genernas betydelse för hundköp?
– Som med all grundforskning går det inte att veta exakt hur våra resultat tas vidare, men vi möter redan stort intresse från en rad vetenskapliga fält. Generellt hoppas vi bidra till ökad förståelse kring allt från hur genetik påverkat tidigare släktens förutsättningar att domesticera hundar och dess betydelse för utveckling och överlevnad, till mer samtida frågor som rör våra olika attityder till husdjur och hur det kan påverka resultat i andra hälsorelaterade studier.
När kommer du att sätta journalisterna i arbete nästa gång?
– Just nu studerar vi hur sjukdomar samvarierar inom hushåll, om katter och hundar får samma sjukdomar som sina ägare. Med grund i försäkringsregister kartlägger vi sjukdomssamband sett till bland annat diabetes och hjärt- kärlsjukdomar, liksom hur människan påverkas när deras katt eller hund dör, om antalet sjukhusinlägganinar eller dödsfall ökar. Vi räknar med att publicera resultat nästa år, vilket nog är ett lagom tempo. Som forskare lever vi under en ständig press att dra in nya pengar, och i den hårda konkurrens som råder är det ingen nackdel om mitt namn känns igen, å andra sidan behöver väl ingen av oss för mycket av det goda.
Läs även Generna påverkar valet att skaffa hund
Mer information Tove Falls forskning
Magnus Alsne