Äldre och kvinnor bidrar till hög sysselsättning i Sverige
Bildtext
Den svenska sysselsättningsgraden har ökat under de senaste decennierna och är internationellt sett hög. En förklaring kan vara arbetsutbudet bland äldre och kvinnor. Det visar en ny forskningsöversikt av nationalekonomen Anders Forslund, adjungerad professor vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och IFAU - Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i Uppsala.
År 2017 var den svenska sysselsättningsgraden 82 procent, vilket är nästan 10 procentenheter högre än EU-snittet. Särskilt högt är de äldres och kvinnornas arbetskraftsdeltagande. I Sverige arbetar fler kvinnor och fler över 55 år än i andra länder.
Sverige står ut som det land i OECD som lägger mest pengar på vuxenutbildning av olika slag, som till exempel komvux, yrkesvux, sfi och olika insatser på arbetsplatser. I Anders Forslunds forskningsöversikt finns dock litet stöd för att kompetensutveckling och utbildning är viktiga för den höga sysselsättningen.
– Kompetensutveckling och utbildning skulle naturligtvis kunna vara viktiga för sysselsättningen, men jag hittar ingen forskning som på ett övertygande sätt visar detta, säger Anders Forslund.
Insatser som påverkar arbetsutbudet
Gemensamt för de insatser som tycks ha haft störst betydelse för den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen är att de påverkar arbetsutbudet.
Forskningsöversikten visar att det som bidrar till de äldres högre sysselsättning bland annat är borttagandet av förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl på 1990-talet och en striktare och mer enhetlig användning av regelverket under 2000-talets första år.
Den jämförelsevis höga sysselsättningen för kvinnorna har, enligt översikten, troligen sin grund i den borttagna sambeskattningen, föräldraförsäkringen och den utbyggda förskolan.
Anna Malmberg