Digitalisering pågår på Carolina Rediviva

Kia Hedell, musikbibliotekarie, och fotografen Magnus Hjalmarsson skannrar in ett häfte från 1700-talet med noterna till Vivaldis Våren.

När vi besöker universitetsbiblioteket pågår renoveringsarbete av den ståtliga byggnaden, som invigdes år 1841 och började byggas för 200 år sedan, år 1819. Under åren har en imponerande samling byggts upp i läsesalarna och förråden. Numera går det att ta del av mycket hemma vid datorn.

– Det mesta av digitaliseringen sker på efterfrågan, genom beställningar från olika slags användare över hela världen eller som en del av olika typer av forskningsprojekt där man vill arbeta med digitaliserat material. När någon beställer digitala kopior publicerar vi dem samtidigt i den digitala plattformen Alvin där de blir tillgängliga för alla, säger Carina Bromark, som är digitaliseringssamordnare på biblioteket.

Utöver beställningar och forskningsprojekt digitaliserar biblioteket på eget initiativ. Till exempel en samling med medeltida handskrifter – uppemot 800 handskrivna verk på omkring 1000 sidor. Ett annat digitaliseringsprojekt är handritade kartor från 16–1900-talet, många av dem från Uppsalatrakten och väldigt detaljerade. De äldre avhandlingarna ska också göras tillgängliga.

– Det finns omkring 12 000 avhandlingar från Uppsala universitet under tiden 1602–1755 och vi har hittills digitaliserat cirka 5 000 av dem. De publiceras i Diva, Uppsala universitets databas för digital publicering, tillsammans med alla nya avhandlingar. Tänk om vi lyckas tillgängliggöra alla avhandlingar från 1600-talet och framåt i Diva, säger Carina Bromark entusiastiskt.

Hon visar oss ned till digitaliseringsstudion i bibliotekets källare. Här finns flera olika scannrar, anpassade för olika ändamål. I ett rum står två scannrar, som klarar en normalhög upplösning på upp till 600 ppi. Här scannas material som är mindre än storlek A2 och som inte är så skört.

Scannern i rummet intill klarar av större format. Här scannas allt ifrån böcker till ritningar, kartor och planscher. Just nu ligger här en ritning över Carolina Rediviva från bibliotekets kart- och bildsamlingar.

Bildteknikern Roger Magnusson visar hur böcker läses in uppslag för uppslag och sedan rättas till och beskärs i datorn. Det går att hinna 300–500 sidor om dagen, men ofta är det svårt att avgöra hur lång tid det tar.
– Två handskrifter som på utsidan ser likadana ut kan ändå ta olika lång tid att digitalisera.  Det är det som är det roliga och kluriga, att det skiftar så i kvalitet. Sedan har vi mjukvaror som också kan krångla och påverka tidsåtgången, säger fotografen Magnus Hjalmarsson.

För att effektivt kunna skanna modernare böcker finns också en bokscanner, där boken ligger i en vagga. Det finns en vakuum-sug under vaggan som håller fast boken medan en robotarm bläddrar bland sidorna.

– Har man en bra bok och har satt upp den rätt så kan man göra 2000 sidor i timmen. Man måste kontrollera att det blir rätt, för den tar dubbla sidor ibland. Den är snäll mot rätt typ av böcker, från 1850-talet och framåt. Då går det bra, men det är svårare med äldre material, säger Roger Magnusson.

Längst in i korridoren finns en fotoateljé med två kameror på stativ som fotar de mest sköra objekten – helt enkelt allt det som inte passar i en vanlig skanner. Roger Magnusson visar en bibel på palmblad som glänser i guld.

– Den fotas här eftersom vi vill ha bättre koll på materialet och få bättre skärpedjup.

Under den andra kameran ligger en isländsk lagbok från slutet av 1600-talet.

Det är ett medvetet val att ha en studio på biblioteket, för att kunna behålla det värdefulla materialet i huset.

– Ett annat skäl är att vi som jobbar här kan hantera materialet och får vi in 47 volymer av något så kan vi uppskatta hur lång tid det tar, säger Magnus Hjalmarsson.

Sedan några år tillbaka jobbar olika yrkesgrupper på biblioteket tillsammans med digitalisering. En av dem är Kia Hedell, som är musikbibliotekarie.

Musik är ganska efterfrågat, inte bara av forskare utan också av musiker och musikförlag. Det händer att musiker vill ha originalnoterna för att kunna spela direkt från dem, berättar hon.

Här på biblioteket finns en rik notsamling med bland annat originaltryck från 1700-talet. Kia Hedell visar ett häfte med noterna till Våren ur Vivaldis De fyra årstiderna med väldigt god papperskvalitet.

– Det är tillverkat av linnelump.1700-talspapper är ofta av högre kvalitet än cellulosapapper från andra hälften av 1800-talet.

Noterna kommer från Leufsta bruk och har tillhört bruksägaren Charles De Geer. När han kom till bruket år 1739 hade han med sig en notsamling med många holländska tryck. Även de vackra bokpärmarna scannas in i Alvin.

–Det här är intressant för musikforskarna, för det visar vilken musik som kan ha spelats på herrgården och hur samlingen kan ha byggts upp. Det är ett vackert tryck, så man förstår att en del musiker vill spela från originalen, säger Kia Hedell.

På kart- och bildavdelningen förbereder arkivarien Mats Höglund särskilt känsliga dokument för digitalisering. Just nu jobbar han med 1600-talskartor på pergament, från universitetsarkivet. De har förvarats hårt rullade i flera hundra år och är svåra att rulla upp.

– För att vi ska kunna digitalisera dem måste vi först plana ut dem, säger Mats Höglund.

Detta gör en konservator genom att först fukta dem i en låda – en fuktkammare, där temperatur och fukt kontrolleras noga. Det är viktigt att kolla först att färgerna tål fukt.

I fuktkammaren får den ligga i några timmar. Sedan läggs kartan i press under en vecka och därefter kan den planförvaras.

– Den mår bättre av att förvaras på det här sättet, i ett syrafritt pappersomslag.

Biblioteket har jobbat länge med digitalisering. År 2015 beslutade bibliotekets ledningsgrupp att se över digitaliseringskedjan, berättar Carina Bromark.

– Vi ville effektivisera, få bättre kommunikation mellan enheter och olika yrkesgrupper. Nu jobbar vi ihop, har klargjort riktlinjer och vet bättre vem som gör vad och hur.

Är det nödvändigt för bibliotek att satsa så mycket på digitalisering?
– Det är viktigt om vi ska vara relevanta. Materialet i våra specialsamlingar kan ibland uppfattas som svårtillgängligt, en stor del är inte ens katalogiserat så det kan vara svårt att veta vad som egentligen finns här. Digitaliseringen innebär inte bara att vi skannar, vi ser även till att materialet blir sökbart på webben, genom att katalogisera det i Alvin. Det är en viktig sak. Allt material, oavsett hur digitaliseringen initierats, ska bli sökbart och fritt att sprida och ladda ner för alla.

Några som vinner mycket på digitaliseringen är forskarna. Historikern Mikael Alm använder sig av Carolinas källmaterial på flera sätt. Dels i sin forskning, till exempel om den Gustavianska samlingen, och dels i undervisningen.

– Vi använder källmaterial för såväl metodövningar som tillämpad kunskap. Till exempel används historiska källmaterial i A-kursens tentor men också i form av uppsatsprojekt på c-nivå.

Mikael Alm driver bland annat, i nära samverkan med universitetsbiblioteket, ett uppsatsprojekt om Sveriges första modemagasin.

– Digitaliseringen har revolutionerat den humanistiska forskningen. Det handlar inte enbart om ökad tillgänglighet till källor i Sverige och utomlands. Jag kan idag utföra forskning som jag inte ens hade kunnat drömma om för tio år sedan.

Genom digitaliserade samlingar kan han få en överblick över stora materialsamlingar som han tidigare hade behövt bokstavligen bläddra sig igenom på plats i arkivet, vilket han inte hade tid till och därför inte gjorde.

– Med en knapptryckning kan jag med hjälp av olika sökverktyg hämta ut stora data från omfattande och vitt skilda underlag.

Utvecklingen går fort, men den digitala revolutionen skapar inte bara möjligheter utan innebär också flera utmaningar för den historiska forskningen, menar Mikael Alm, inte minst ifråga om metoder.

– Hur genomför man en systematisk sökning i en databas? Vilka källserier digitaliseras, vilka digitaliseras inte och vilka konsekvenser får det? Blir en källa digitaliserad därför att den är central för forskningen, eller blir den central för forskningen därför att den digitaliseras? Dessa kritiska frågor måste inkorporeras i forskarens hantverk och i vår undervisning.

Under tiden fortsätter digitaliseringen av hyllmeter efter hyllmeter av värdefullt kulturarvsmaterial.

Fakta

Uppsala universitetsbibliotek har idag drygt 600 000 bilder i Alvin, plattformen för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv. Bibliotekets kanske mest kända handskrift är Silverbibeln (Codex argenteus). På Carolina finns även bland annat Vadstenadiariet, Carta marina, Wolfgang Amadeus Mozarts notteckningar och Isaac Newtons förstaupplaga av Philosophiae Naturalis Principia Mathematica.