Stamträd berättar historia om krig och fångenskap
Det här stamträdet döljer en historia om krigsfångar och underrättelseverksamhet mellan Sverige och Ryssland under slutet av den svenska stormaktstiden i början av 1700-talet.
Ryssland, stamträdet förvaras på
universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och är
gjord med tusch på papper, cirka 81x65 cm.
Tavlan har genom åren rönt uppmärksamhet framför allt i Ryssland. Två gånger har den varit utställd i Moskva och den har precis publicerats i en samlingsvolym över de ryska tsarernas stamträd. Stamträdet innehåller 21 släktled i Ruriks ätt i Ryssland.
– Enligt legenden ska Ruriks ätt ha grundats av en viking. Legenden i ryska krönikor beskriver att det var oreda i Ryssland på 800-talet och att det skickades bud till vikingarna i Sverige-Norge om att komma dit och ta hand om styret, säger Ingrid Maier, professor i ryska.
Huruvida legenden stämmer eller inte är okänt. Det vi vet är att Rurik nämns i skrivna källor och de första ryska storfurstarna och tsarerna ansåg sig härstamma från denna Rurik i rakt nedstigande led. Den sista tsaren från Ruriks ätt dog 1598. Vi vet också att Sverige var väldigt intresserade av tsarernas stamtavla som av ryssarna betraktades som en hemlighet. På slutet av 1500-talet kvarhölls till exempel en svensk tolk i Ryssland i flera år eftersom han i hemlighet skrivit av tsarens stamtavlor.
Stamträdet förvaras idag på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva och tidigare var väldigt känt om dess tillkomst. Men i samband med att den skulle publiceras i den nämnda ryska boken med stamtavlor över de ryska tsarerna lyckades forskarna Ingrid Maier och Olena Jansson vid institutionen för moderna språk kartlägga tavlans historia.
Jämförelse mellan handskrifter
Genom att jämföra handstilar, andra stamtavlor, olika personers utbildning, kartlägga vem som kände vem i början av 1700-talet och vilka källor olika personer kan ha haft tillgång till har forskarna lyckats lägga fram en hypotes om vem som skrivit texten och möjligen vem som ritat trädet.
Stamträdet är inte likt några stamtavlor i Ryssland men forskarna upptäckte att det utseendemässigt liknar familjen Brahes stamträd som trycktes i Stockholm 1647.
– Det ryska stamträdet är väldigt likt familjen Brahes stamträd så vi utgår från att tecknaren har haft tillgång till Brahes stamträd och därför måste befunnit sig i Sverige, säger Ingrid Maier.
Utifrån detta träder – mycket hypotetiskt – en tänkbar tecknare av tavlan fram: Johan Peringskiöld, historiker och runforskare, som både kunde teckna och gravera. Han hade i sin tur kontakt med den svenske forskaren Johan Gabriel Sparwenfeld som samarbetade med högutbildade ryska krigsfångar. Det fanns många krigsfångar efter slaget vid Narva 1700 som inledde det stora nordiska kriget 1700-1721 med bland annat dåvarande Ryssland. Intressant att notera är att trots interneringen lyckades de ryska krigsfångarna kommunicera med Ryssland och tsaren under sin fångenskap och även meddela vissa fakta som kunde bli relevanta för Rysslands krigsplanering.
Krigsfånge skrev texten
En av krigsfångarna var Aleksej Mankiev, sekreterare till ryska ambassadören Andrej Chilkov som också var fängslad. Under sin fångenskap arbetade Mankiev också med att renskriva en slavisk-latinsk ordbok och andra manuskript för Sparwenfeld.
– Med mycket stor sannolikhet är det Aleksej Mankiev som skrivit texten på tavlan, troligen runt 1715. Tack vare att vi hade tillgång till andra handskrifter av Mankiev på Carolina Rediviva kunde vi detaljstudera handstilen och språket och bekräfta att namnen på tavlan är skrivna av samma person, berättar Olena Jansson, doktorand i slaviska språk.
1715 slutfördes också den ryska historieboken "Den ryska historiens kärna" som fortfarande är viktig för rysk historieforskning. Historieboken skrevs under fångenskapen i Västerås antingen av Mankiev eller Chilkov eller båda två tillsammans, det är ännu inte helt klarlagt. "Den ryska historiens kärna" är den mest troliga källan till stamträdet eftersom alla namn på tavlan också kan beläggas i historieboken; till och med stavningen sammanfaller på ett mycket slående sätt. Därför kunde forskarna också datera stamträdet.
Läs mer
Anders Berndt