Uppsala universitet vill ta diabetesforskningen till nästa nivå

Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar och den hittills obotliga sjukdomen ökar över hela världen. I jakten på en lösning försöker forskarna angripa sjukdomens underliggande orsaker på cellnivå.

Diabetes tillhör våra stora folksjukdomar och den hittills obotliga sjukdomen ökar över hela världen. I jakten på en lösning försöker forskarna angripa sjukdomens underliggande orsaker på cellnivå.

Med det internationella symposiet New Horizons in Diabetes Research banar Uppsala universitet väg för ny kunskap om en snabbt växande folksjukdom som vården alltjämt saknar botemedel mot.


I september samlas flera av världens ledande diabetesforskare vid Uppsala universitet för symposiet New Horizons in Diabetes Research. Mötet, som arrangeras i samarbete med Göran Gustafssons Stiftelse, väcker redan stort intresse inom både akademi och industri, och platserna i Uppsalas Humanistiska teater bokades tidigt upp.

Tove Fall. Foto: Mikael Wallerstedt

– Diabetes är ett globalt och snabbt eskalerande folkhälsoproblem som orsakar svåra lidanden och slukar en allt större portion av vårdens resurser. Tekniska framsteg har gjort det enklare att leva med sjukdomen, men ännu finns inga kända botemedel. Ett viktigt steg för diabetesforskningen är därför ökad samverkan, sinsemellan men också med det omgivande samhället, säger Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi.

Antalet som insjuknar i diabetes ökar på alla plan. Typ-2 diabetes, med koppling till livsstil och övervikt, har historiskt utvecklats senare i livet, men nu tänjs gränsen bakåt och från USA rapporteras om treåringar som utvecklar sjukdomen. Den mindre vanliga typ 1-diabetes, då vårt immunsystem angriper våra insulinproducerande celler, har fördubblats de senaste 30 åren. Svårast drabbat är Finland med Sverige strax bakom i statistiken

Stellan Sandler. Foto: Mikael Wallerstedt

– Forskningen följer flera parallella spår. Många som arbetar med fokus på typ 1-diabetes söker vägar till tidigare upptäckt. Kan vi till exempel identifiera en utlösande faktor är det fullt rimligt att vi även kan utveckla ett vaccin. Andra, som mitt eget team, söker metoder att vända sjukdomsförloppet, och just nu utforskar vi en tänkbar behandling som visar gynnsamma resultat på blodsockernivåer hos diabetessjuka möss, men innan vi närmar oss vården måste vi naturligtvis veta vilken inverkan en sådan terapi har på människans immunsystem, berättar Stellan Sandler, professor i medicinsk cellbiologi.

Svensk diabetesforskning har i takt med sjukdomens utbredning fått större uppmärksamhet från forskningsfinansiärerna. Ett stort steg togs år 2010 med EXODIAB, regeringens satsning som med delad bas vid Uppsala och Lunds universitet gett landets diabetesforskare en gemensam plattform. Ett knappt decennium senare förbereder just nu diabetesforskarna vid Uppsala universitet en ansökan om förutsättningar att även etablera en lokal centrumbildning.

– Vi driver många framgångsrika nationella och internationella samarbeten, men ser tydliga synergimöjligheter i att även samla våra styrkor på hemmaplan. Symposiet i september är en fantastisk möjlighet att exponera vår spets för globalt ledande forskare, men är lika mycket ett tillfälle att visa vår bredd internt. Vi genomför bland annat en posterutställning med arton av våra yngre forskare som alla håller mycket hög kvalitet. Blir symposiet den framgång vi tror så finns en ambition att göra det till ett återkommande forum, och redan innan vi ens börjat är det ett betydelsefullt steg för att ta Uppsalas långa tradition av högkvalitativ diabetesforskning till nästa nivå, konstaterar Tove Fall.

Läs mer:

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin