Ny forskning visar samband mellan dygnsrytm, genetik och typ-2-diabetes

Christian Benedict, sömnforskare vid institutionen för neurovetenskap

Diabetes är ett globalt och eskalerande folkhälsoproblem. Snabbast sprider sig den livsstilsrelaterade och betydligt vanligare typ 2-diabetes, och idag lever över 400 miljoner människor med sjukdomen. Kopplingen till övervikt identifierades tidigt, men i en ny studie baserad på data i UK Biobank visar forskare vid Uppsala universitet varför även sena sömnvanor kan utgöra en riskfaktor.

– Vi vet sedan tidigare att personer som lägger sig i tid löper mindre risk att utveckla typ 2-diabetes. Vi vet också att personer med en eller två kopior av en genetisk variation i kroppens melatoninreceptor 1B drabbas oftare av sjukdomen. I vår aktuella artikel konstaterar vi att de som enbart har en kopia av denna genetiska variation och anger att de är morgonmänniskor mer sällan utvecklar typ-2 diabetes. Däremot ser vi inte motsvarande samband till dygnsrytm bland dem som har två kopior av genvariationen, säger Christian Benedict, sömnforskare vid institutionen för neurovetenskap.

En god natts sömn alltid att rekommendera
Forskargruppen tror att resultatet förklaras av att det kroppsegna hormonet melatonin som utöver att vara sömnfrämjande även hämmar kroppens insulintillverkande celler, och vid kostintag under melatoninverkan höjs blodsockernivån vilket på sikt bidrar till utveckling av typ 2-diabetes.

– Personer som bär på den genetiska variationen i melatoninreceptor 1B uppvisar dels en långsammare nedgång av melatonin vid gryningsljus, dels bidrar samma variation till ännu lägre insulinproduktion i bukspottkörteln även om du har ätit. Tillsammans kan det orsaka kraftigt förhöjda blodsockernivåer om man exempelvis äter en kolhydratrik frukost, säger Xiao Tan, postdoktor i gruppen och första författare till studien.

Även om få av oss vet huruvida vi bär på denna genetiska variation och därmed kan vara behjälpta av den nya kunskapen vill forskargruppen slå ett generellt slag för regelbundna sömnvanor.

– Våra tidigare studier visar att redan en sömnlös natt kan inverka negativt hjärnans möjlighet att bearbeta och sortera intryck. Störd sömn under en längre tid, som vid skiftarbete, kan orsaka nedsatta prestationsförmågor som i värsta fall tar flera år att återställa. Stabila sömnvanor hjälper oss däremot att ta in och förstå ny kunskap och framför allt att må bättre, så oavsett hur långtgående slutsatser man väljer att dra av våra nya resultat är en god natts sömn alltid att rekommendera, säger Christian Benedict.

Nödvändigt inslag i hållbar livsstil
Gruppen ska härnäst analysera sitt källmaterial med utgångspunkt i vilken betydelse oregelbunden sömn kan ha för hjärt-kärlsjukdomar, ögonkomplikationer och andra följdsjukdomar till typ 2-diabetes. Arbetet följer på flera års uppmärksammade framsteg som varit centrala för att ta sömnforskningen från sidodisciplin till tvärvetenskapligt relevant för en lång rad medicinska fält.

– Med en fot vardera i den prekliniska och den kliniska forskningen utgör vårt team en alltmer efterfrågad samarbetspartner. I nuläget utför vi gemensamma studier med kollegor vid bland annat Akademiska sjukhusets kvinnoklinik och lungklinik, och forskare inom olika områden vid en rad svenska universitet. För mig är det en naturlig utveckling; precis som i livet är god sömn är ett nödvändigt inslag i en hållbar livsstil, men lika litet som något annat tar det oss hela vägen, konstaterar Christian Benedict.