Ömtåligt och komplext - det Augsburgska konstskåpet packas ner
Det Augsburgska konstskåpet är universitetets högst värderade konstföremål. Det kom till Sverige år 1633 och är unikt i sitt slag. Nu när Gustavianum står inför renovering ska det berömda skåpet packas ner i säkert förvar. Men inte utan komplikationer, har det visat sig.
Nedpackningen av det Augsburgska konstskåpet, och dess tillhörande samling av cirka 1000 olika föremål, började i slutet av november och kommer ske successivt under tre månader. Det är ett detaljrikt arbete där museipersonalen förväntar sig det oväntade, vilket antikvarie Anna Hamberg och hennes kollegor redan har fått uppleva.
– När vi gick igenom och kände på hela skåpet så upptäckte vi att en del av mineralberget rörde på sig och vi såg att det hade börjat smulas sönder.
För att kunna flytta den övre delen av konstskåpet utan att ha sönder något behövdes en utredning kring vad den specifika delen, inofficiellt kallad klumpen, bestod av. Analysen visade att materialet var pyrit, något som i folkmun kallas kattguld. Pyrit trivs inte i miljöer med för mycket fukt, och det är bland annat luftfuktighet som renoveringen av Gustavianum ska reglera och säkra. Inför flytten hade delarna av pyrit sammanfogats med lim, men trots det var Anna Hamberg en aning nervös kring hur flytten skulle gå. Det var däremot inte museichef Mikael Ahlund.
– Flytten behöver ske noggrant och med stor omsorg, men jag är inte orolig eftersom vi har de bästa i landet på plats.
Lättnad när mineralberget ställts ner
I strumplästen och med handskar gick tre konsthanterare in i det Augsburgska skåpets monter medan antikvarier, konservatorer och museichefen observerade. Sakta och varsamt lyfte de av mineralberget från skåpet och förflyttade det till ett närliggande bord. Konsthanterarna förvånades över att det inte kändes tyngre, och de gissade på cirka 20 kilo. När mineralberget ställts ner var lättnaden total bland alla inblandade.
– Klumpen är intakt!
Emma Hocker och museichef Mikael Ahlund.
Foto: Mikael Wallerstedt
Anna Hambergs budskap applåderades av kollegorna runt om. Nästa moment blir att flytta ”corpus”, det vill säga mittdelen av skåpet. Något som Anna Hamberg ser som en utmaning eftersom de anar att corpus är väldigt tung, men just hur tung vet man inte. Att nedpackningen av skåpet är ett ständigt mysterium råder det ingen tvekan om. Museichef Mikael Ahlund konstaterar att historiens vingslag uppenbarar sig.
– När de skulle packa upp skåpet år 1633 måste de ju ha funderat på samma sätt som vi står och gör här idag.
Nu ska mineralberget, och resten av konstskåpet, placeras i specialgjorda lådor med stötdämpande material som fyller i alla objektens former och ger optimalt skydd. Sedan transporteras de till hemliga ställen där de förvaras under de nästkommande tre åren som renoveringen pågår. År 2022 förväntas det Augsburgska skåpet vara tillbaka på Gustavianum igen.
Sara Persson
Augsburgska konstskåpet
Vad är ett konstskåp?
Ett konstskåp kan liknas vid ett museum i miniatyr som ska spegla hela världen under den tid som det tillverkades.
Varför är det Augsburgska konstskåpet unikt?
Philipp Hainhofer tillverkade sex konstskåp, och det Augsburgska konstskåpet är det enda av konstskåpen som har hela sin föremålssamling kvar.
Hur kom det Augsburgska konstskåpet till Sverige?
Det Augsburgska konstskåpet var en gåva till Gustav II Adolf från staden Augsburg i Tyskland och kom till Sverige år 1633. Då ställdes det först på Svartsjö slott utanför Stockholm för att omkring år 1650 hamna på Uppsala slott. Då ska drottning Kristina ha haft användning för skåpet. År 1694 donerades skåpet till Uppsala Universitet.
Vad finns i skåpet?
Konstskåpet rymmer ungefär 1000 olika föremål. Bland dessa föremål finns till exempel: en fågelbur, en rem av människohud, olika typer av brädspel och en mumifierad klo.