Två Uppsalaforskare utsedda till Wallenberg Clinical Fellows

21-9

Bildtext

Elham Rostami, specialistläkare i neurokirurgi vid Akademiska sjukhuset och docent vid institutionen för neurovetenskap och Joachim Burman, överläkare på neurologkliniken på Akademiska sjukhuset och även han forskare vid institutionen för neurovetenskap har utsetts till Wallenberg Clinical Fellows.


Anslagen löper över tre år och bakom satsningen står Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.Syftet med programmet är att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Två av tre nya Clinical Fellows 2019 är verksamma vid Uppsala universitet.

Elham Rostami vill ta fram ny individanpassad läkemedelsbehandling för patienter med hjärnskador. Traumatiska hjärnskador är den vanligaste orsaken till dödsfall och funktionshinder bland unga. Genom att använda sig av det hjärnskaderegister och den biobank med detaljerade data som finns i Uppsala hoppas Elham Rostami bli bättre på att förstå vad som avgör hur de här patienterna kommer att klara sig i framtiden.

Det har visat sig att variationer i det som kallas BDNF-genen spelar en roll för återhämtningen. BDNF är ett protein som finns naturligt i hjärnan och har en viktig funktion bland annat när nya celler bildas. Dess påverkan kan dock även leda till celldöd. Elham Rostami vill nu testa en substans som efterliknar BDNF tillsammans med ett nytt läkemedel som minskar risken för celldöd. Studierna ska bland annat utföras på stamceller som alstrats från hjärnskadade patienter med en viktig genetisk variation i BDNF. Forskningen kan ge grundläggande insikter om vilken roll den genetiska variationen spelar vid en hjärnskada. Resultaten kan förhoppningsvis även lägga grunden för klinisk prövning av individuellt anpassad läkemedelsbehandling.

Projekt: Genetic impact on traumatic brain injury; towards novel treatment using patient specific induced pluripotent stem cells.

Joachim Burman forskar om hur den neurologiska sjukdomen multipel skleros (MS) påverkas av behandling med autolog blodstamcellstransplantation där stamceller tas från patientens eget blod. Autolog blodstamcellsbehandling har visat sig ha god effekt och tros vara botande behandling för en del individer med MS. Med nya metoder studeras immunförsvaret på större detaljnivå för att avgöra om det stämmer att MS är en botbar sjukdom. För att sedan kunna erbjuda den här sortens behandling till fler är det dessutom viktigt att på ett tidigt stadium identifiera patienter som har en dålig prognos.
 
För detta ändamål skapas nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömningar på individnivå. Med hjälp av de patientregister som finns i Sverige går det dessutom att följa sjukdomsutvecklingen och uppkomst av allvarliga biverkningar. Joachim Burman hoppas på så sätt även kunna ge patienter som vill genomgå autolog blodstamcellstransplantation bra information om vad som väntar.

Projekt: Resetting the immune system: autologous hematopoietic stem cell transplantation for multiple sclerosis.

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin