Växande kunskap om hjärtsjukdomar
I dag dör varannan människa i västvärlden av sjukdomar i hjärtat eller blodkärlen. Hjärtinfarkt är världens vanligaste dödsorsak, och ökar globalt. Forskare vid Uppsala universitet söker svar på vilka riskfaktorer som finns, hur man kan förebygga sjukdom och vill utveckla nya och bättre behandlingsmetoder. Uppsalaforskningen om hjärt-kärlsjukdomar har stor bredd. Här är några exempel från nyhetsrapporteringen.
I några av studierna analyserar forskarna stora mängder medicinska data för att öka kunskapen om hjärtsjukdomarna och på sikt förbättra behandlingen men också hitta nya sätt att förutspå vem som kommer att få hjärtinfarkt. Andra studier undersöker vilka livsstilsfaktorer som kan förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, som till exempel träning och matvanor, men också hur husdjur kan påverka hälsan.
Big data skapar nya förutsättningar för hjärtforskningen
Uppsala universitet satsar på en ny miljö inom hjärtforskning baserad på data från storskaliga befolkningsregister och biobanker.
– Min ambition är att vi inom fem år har identifierat nya utlösande faktorer för hjärtinfarkt och nya riskfaktorer för ovanliga men farliga hjärt-kärlsjukdomar, säger Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi.
Svensk kunskapsbank ökar kunskap om hjärt-lungsjukdomar
SCAPIS är en ny medicinsk kunskapsbank som byggts upp i syfte att bidra till ökad kunskap om lung- och hjärt-kärlsjukdomar. Den nya kunskapsbanken, som leds från Uppsala universitet, blev klar klar för studier om hjärt-lungsjukdomar under hösten 2019, och forskare i fältet uppmanas att ta kontakt för inledande diskussion om framtida möjligheter.
Foto: Mikael Wallerstedt
Hjärtinfarktspatienter som har hund lever längre
Forskare vid Uppsala universitet har undersökt om hundägare har bättre överlevnad efter en hjärtinfarkt eller stroke. Resultaten visar att både strokepatienter och hjärtinfarktpatienter som äger en hund löpte lägre risk att dö under uppföljningen än de patienter som inte hade hund.
Forskarpodden: De söker orsaken till sjukdomar
Diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar är två av våra största folksjukdomar. Men vilka är orsakerna bakom dessa sjukdomar och vilka behandlingar fungerar bäst? Tove Fall och Johan Sundström använder registerdata och genetiska analyser från hundratusentals personer för att öka kunskapen om de här sjukdomarna och på sikt förbättra behandlingen. De är forskare i epidemiologi, ett forskningsfält där utvecklingen gått snabbt de senaste åren.
Ju snabbare en person åker Vasaloppet, desto lägre är risken för att få högt blodtryck. En ny studie, gjord av forskare vid Uppsala universitet, visar att längdskidåkarna totalt sett hade 41 procents lägre risk för att utveckla högt blodtryck än normalbefolkningen.
Lägre dödlighet bland infarktpatienter som deltog i hjärtskola
Patienter som deltar i den ”Hjärtskola” som nästan alla patienter erbjuds efter en första hjärtinfarkt lever längre än patienterna som ej deltar. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet.
En stor studie från Uppsala universitet, med över 325,000 deltagare, visar att bukfetma är en stor bidragande orsak till diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Studien visar också att bukfetma är en större riskfaktor för kvinnor än för män. Forskarna undersökte även hur vår genetik påverkar inlagringen av fett i buken och presenterar en ny, enklare metod för att mäta bukfetma.
Fler kan räddas från hjärtinfarkter
Svensk hjärtsjukvård har nått internationell toppnivå och har goda förutsättningar att leda utvecklingen. Det menar Stefan James, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.