Framtidens städer växer under marken

Magdalena Kuchler, biträdande universitetslektor i naturresurser och hållbar utveckling.

Magdalena Kuchler, biträdande universitetslektor i naturresurser och hållbar utveckling.

Hallå där, Magdalena Kuchler. Du har fått planeringsbidrag från Formas för din projektidé ”Framtida föreställningar om marken under staden”. Vad handlar projektet om?


– Marken under staden betyder bokstavligen utrymmet som ligger under ytan på en stad. Den rumsliga utvecklingen av stadsmiljöer har mestadels setts som en horisontell utveckling där man har koncentrerat sig på ytan. I projektet “Framtida föreställningar om marken under staden" så vill vi vända på perspektivet och fokusera på hur framtidens städer kan te sig genom en vertikal utveckling, där tyngdpunkten ligger på att utveckla rummet under stadens yta.

Betyder det att vi kan komma att bygga bostäder och lokaler under markytan eller handlar det enbart om infrastruktur?
– Det handlar om infrastruktur som till exempel energilagring, transportsystem och träningsfaciliteter, konserthallar och kontor, men ja, även bostäder, så kallade earth scrapers (underjordiska skyskrapor).
Om det kommer att handla om underjordiska hus eller så kallade earth ships beror på de lokala geologiska förhållandena. I Skandinavien, som till exempel i Sverige och Finland, så har vi en geologi som gör det lättare att skapa underjordiska byggnationer men det är inte möjligt i länder med mer utmanande geologi.

Underjordisk galleri i Montreal, Kanada. 

Vilka framtida utmaningar finns det?
– Andelen av världens befolkning som bor i städer nådde under 2017 upp till 55 procent. Vi beräknar att den andelen kommer att öka till 68 procent år 2050. Det råder inget tvivel om att urbaniseringen kommer att fortsätta världen över, vilket också inkluderar Sveriges största städer. Klimatförändringarna och nödvändigheten att snabbt ställa om till mer hållbara energikällor kommer att ytterligare öka trycket på städerna som redan befinner sig i ett ansträngt läge.

– För att kunna möta dessa utmaningar så kommer samhället att vara tvunget att drastiskt öka användningen av utrymmena under städernas markytor.

Hur ska vi tänka när vi planerar för framtiden?
– Vår nuvarande stadsplanering, inklusive de stora investeringar som pågår just nu, baserar sig på fasta övertygelser om vilka tekniska lösningar för transport, energi, bostäder och annan infrastruktur som kommer att vara relevanta i framtiden. Det är viktigt att vi utreder det förhärskande sättet att resonera; är dagens vision av framtidens tekniska funktioner i städerna verkligen den enda möjligheten, eller går det att välja andra utvecklingsmöjligheter?

– Stora beslut och investeringar som baserar sig på inkorrekta eller ofullständiga framtidsvisioner riskerar att inte bara leda till ekonomiska bakslag utan kan bygga in oönskade sociala strukturer i stadslandskapet.

Malin Eivergård

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin