Hjärntumör attackeras av kroppens eget försvar
Glioblastom är en svår typ av hjärntumör som idag inte går att bota. Anna Dimberg och Magnus Essand forskar om en metod att aktivera det egna immunförsvaret, genom att bygga ett ”boot camp” i hjärnan, där immunförsvarets T-celler tränas. Ett specialdesignat virus kan också hjälpa till att bekämpa tumören.
Hjärntumörer av typen glioblastom är otroligt aggressiva och än så länge finns det ingen behandling sin botar patienter.
– Kirurgi, strålning och kemoterapi är det som används, men det är inte tillräckligt eftersom tumörerna redan har hunnit sprida sig i hjärnan. Så därför hoppas vi kunna hitta sätt för immunsystemet att hjälpa till att få bukt med de här tumörerna, säger Anna Dimberg, som är docent vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.
Att aktivera immunförsvaret i hjärnan är dock inte helt lätt, eftersom hjärnan har en helt annan immunologi än resten av kroppen. De så kallade T-cellerna som kan attackera tumörer har svårt att ta sig in i hjärnan och den immunologiska reaktionen sätts inte igång lika effektivt.
– Hjärnan måste skydda sig själv från en stark inflammation eftersom svullnad inne i hjärnan är väldigt farligt. Så hjärnan måste vara skyddad. Det finns få immunceller som kan aktivera T-cellerna och i regel saknas också T-celler, säger Magnus Essand, som är professor vid samma institution.
Aktivera T-cellerna i hjärnan
Men just i det här fallet kan T-cellerna rädda liv och därför arbetar forskarna med att hitta vägar att få ett starkt immunsvar inne i hjärnan genom att aktivera T-cellerna och hjälpa dem att komma in i vävnaden.
Vanligtvis sker aktiveringen av immunförsvaret i lymfkörtlar. När det gäller hjärnan måste molekylerna som tumörcellerna uttrycker transporteras ned till lymfkörtlar i nackregionen för att man ska kunna få till en immunreaktion mot tumören.
– Immunförsvaret måste lära sig att känna igen tumören och det är en ganska ineffektiv transport till lymfkörtlarna. Det vi vill göra är att skapa en lymfkörtelliknande struktur i närheten av tumören i hjärnan, så att man ska kunna få ett immunsvar på plats, säger Anna Dimberg.
Magnus Essand liknar det vid ett fältsjukhus eller ett ”boot camp” för immunförsvarets T-celler som krigar mot tumören. Dessutom använder forskarna ett specialdesignat virus som en målsökare för att nå fram till hjärnan.
– Virus utlöser ett starkt immunsvar. Vi jobbar med två olika typer av virus som båda har förmåga att leta sig upp till blodkärlen i hjärnan. Virusen för med sig byggmaterialet som behövs för att påbörja byggandet av det här fältsjukhuset eller boot campen. En annan fördel med dessa virus är att de kan infektera tumörcellerna, så att immunsystemet känner igen tumörcellerna ännu bättre.
– Vi vill också förändra blodkärlen i hjärnan så det blir lättare för T-celler att ta sig in i tumören. Vi angriper det här på flera olika sätt och har väldigt lovande resultat i våra djurstudier, så vi hoppas verkligen att det här är något man kommer att kunna använda i framtiden, säger Anna Dimberg.
Lång väg till färdig behandling
Det är dock lång väg kvar innan en sådan här behandling kan nå ut till vården. Förutom goda resultat i sina prekliniska studier, behöver forskarna vara säkra på att behandlingen inte ger oönskade biverkningar eller långvariga toxiska effekter. Magnus Essand har tidigare utvecklat virus som idag används för att behandla cancer på Akademiska sjukhuset så han vet att det är mycket som krävs innan forskningsresultaten når patienterna.
– Hela processen måste dokumenteras väldigt väl, innan man ansöka hos Läkemedelsverket och dessutom ska en etisk kommitté ge sitt godkännande. Läkemedelsverket har ett stort regelverk som måste följas och deras uppgift är att titta på säkerheten från patientens perspektiv och ställa kritiska frågor.
Det gäller för forskarna att visa att behandlingen inte leder till farlig inflammation och att de nya strukturerna inte blir kvar i hjärnan efter att tumören är borta, vilket skulle leda till att det kvarstår en hyperreaktivitet i hjärnan.
– Vårt anslag sträcker sig fem år och det är nånstans där man kan tänka sig att vi har de data som krävs för att gå vidare till Läkemedelsverket. Först behövs det väldigt mycket grundforskning, konstaterar Anna Dimberg.
Det har visat sig att de lymfkörtelliknande strukturerna kan utvecklas i närheten av flera olika typer av cancer så intresset är stort inom forskarvärlden. Men än vet man väldigt lite om exakt hur de fungerar och hur den immunologiska aktiveringen sker.
– Det är mycket vi måste ta reda på under resans gång, så det är väldigt spännande även ur ett biologiskt perspektiv. Hoppet är förstås att det ska leda till något som kan vara till nytta för patienten, säger Anna Dimberg.
Annica Hulth
Fakta: Immunterapi mot hjärntumörer
Projektet “Breaking barriers to efficient immunotherapy of brain tumours“ har fått anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, med 31 500 000 kronor under fem år. Projektet startade i januari 2020 och leds av docent Anna Dimberg och professor Magnus Essand vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet. Professor Bengt Westermark och professor Elisabetta Dejana vid samma institution medverkar också i projektet och bidrar med viktig expertis i neuroonkologi och blod-hjärnbarriärens biologi.