Två Uppsalaprojekt på IVAs nya 100-lista för innovation och konkurrenskraft
Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 2021 års så kallade 100-lista. De utvalda forskningsprojekten från Sveriges högskolor och universitet bedöms alla ha stor potential att komma till faktisk nytta. Två av de 51 forskningsprojekten i årets lista kommer från Uppsala universitet. De handlar om utveckling av verktyg för att avslöja hat och extremism på nätet samt en modell för att bättre kunna upptäcka livmoderhalscancer.
IVAs så kallade 100-lista lanserades i samband med IVAs 100-årsjubileum 2019, därav namnet. Projektet syftar till att verka för att Sverige ska vara ledande på att omvandla akademisk forskning till innovation och konkurrenskraft i näringslivet. Varje år väljer IVA ut ett antal forskningsprojekt som kan skapa värde för företag eller samhälle i form av kunskap, processer, produkter och affärsutveckling. De 51 forskningsprojekten på årets lista är utvalda för att de alla bedöms ha stor affärspotential. Fokus är beredskap inför, och samhällets förmåga att hantera, kriser.
– Med IVAs 100-lista vill vi sätta ljuset på behovet av att forskare och företag hittar varandra och samverkar kring de samhällsutmaningar vi står inför. Genom att bygga broar mellan akademi och näringsliv ger vi forskning med potential att förändra världen större möjlighet att omsättas till faktisk nytta och därmed ökad svensk konkurrenskraft, säger Tuula Teeri, vd för IVA.
Två av de 51 forskningsprojekten i 2021 års lista kommer från Uppsala universitet:
Dechefr -– verktyget som röjer hat och extremism på internet
Uppsala universitet
Ett av de mest utmanande hoten mot samhällets säkerhet är attacker som begåtts av ensamma brottslingar och terrororganisationer. Idag flyttar allt fler antidemokratiska krafter online för att organisera hatbrott. Många våldsverkare har hittills lyckats undgå upptäckt. Men nu har psykologen Nazar Akrami, tillsammans med andra forskare vid Uppsala universitet, utvecklat ett textanalysverktyg som med hjälp av artificiell intelligens och språkliga marköranalyser röjer hat, extremism och hotbilder på internet innan katastrofen är ett faktum. Verktyget ”Dechefr” värderar hotnivån utifrån ett antal nyckelindikatorer och genererar snabba och tillförlitliga riskbedömningar som kan hjälpa polis och säkerhetspersonal.
HPVir – koncept för hemprovtagning för prevention av livmoderhalscancer
genetik och patologi vid Uppsala universitet
Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen i världen hos kvinnor och orsakas av en ihållande infektion av humant papillomvirus (HPV). Det organiserade gynekologiska screeningprogrammet i Sverige har minskat förekomsten av livmoderhalscancer med 50%. Men livmoderhalscancer ökar och två av tre cancerfall upptäcks hos kvinnor som inte deltar i den organiserade screeningen. För att minska antalet fall av livmoderhalscancer måste diagnosprovets känslighet och screeningtäckning förbättras. Inger Gustavsson har tillsammans med andra forskare vid Uppsala universitet utvecklat en modell för hemprovtagning för prevention av livmoderhalscancer – HPVir® – som ökar deltagandet i screeningen och frigör betydande resurser inom hälso- och sjukvården.
Konceptet HPVir® baseras på hemprovtagning där kvinnan tar ett vaginalt självprov och sedan fäster det på ett stabilt papperskort och skickar för HPV-analys med vanlig post. Koncept har genomgått omfattande klinisk validering som visat högre deltagande och dubblerad effekt i att identifiera kvinnor i riskzonen. HPVir® kan halvera kostnaden för screeningprogrammet, samtidigt som fler kvinnor kommer att testas och skyddas mot cancern.
Anna Malmberg